Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Tema

Han vill få koll på utredningarna

GRANSKNING Ett råd för att hålla koll på de som använder en av de vanligare utredningsmetoderna inrättas i höst. Men någon form av kontroll skulle behövas av alla aktörer oavsett metodik, menar forskare.

Text : Karin Nilsson

Publicerad: 2023-09-22

Richard Mårtensson på Human & Heart tycker att utredningar behöver ses över. Foto: Niklas Lindh

Lärdomar, kontroll av utredare och större möjligheter att utredarnas resultat lyssnas på. Det är några av skälen till att utredningsföretaget Human & Heart under hösten tillsätter ett eget etiskt råd.
– Tanken är i första hand att vara lärande för alla inblandade, både utredare, beställare och även parter. Det behövs. Utredningar är svårt, konstaterar Richard Mårtensson, som tagit initiativ till rådet.

Han har själv jobbat med utredningar i olika roller, som chef, beställare och som utredare på Human & Heart. Han har även varit med och tagit fram den metodik som används i de utredningar som rådet ska kunna granska. Metodiken kallas RUM och är en av de tre vanligaste för att utreda bland annat kränkande särbehandling i arbetslivet. Det två andra är Faktaundersökning och KAKS.

Rådet kommer att bestå av minst två personer. Richard Mårtensson kommer själv inte att sitta med men vill att där ska finnas en jurist och en person med erfarenhet av att beställa utredningar gjorda enligt RUM. Dessa ska sedan granska anmälningar från beställare, utredare och de som är föremål för utredningen. Rådet kan komma med kritik och även dra tillbaka den treåriga licens en utredare fått efter att ha gått och klarat en utbildning i RUM-metodiken hos Human & Heart.
– Det viktigaste här är inte att peka ut vem som gjort fel utan att lära och gemensamt höja standarden på utredningar, förklarar Richard Mårtensson.

Han vet inte hur ofta rådet kommer att användas men har stora förhoppningar.
– Det här är också ett sätt att öka trovärdigheten. Jag tror att det är bra även för oss som jobbar med internutredningar att vi vet att någon kan titta på det vi gör på ett objektivt sätt.

Han tillägger att undermåliga utredningar lika gärna kan bero på undermåliga beställningar.

– Det är oerhört svårt som utredare att agera i en organisation där beställaren vill ha ett särskilt resultat och det är tyvärr inte ovanligt. Det är väldigt viktigt att man som beställare funderar på om man är tillräckligt oberoende i relation till situationen för att kunna stå som beställare här. Det är förstås en tuff fråga att ställa sig själva. Jag tror att alla gör så gott de kan, men det är inte lätt

Han ser också andra problem.
– Jag har läst utredningar där någon säger att de använt sig av RUM fast de inte har gått en utbildning. Det är olyckligt, för då kommer vi som bransch inte att uppfattas som seriös.

Richard Mårtensson tror också att vetskapen om att rådet finns kan ge ökad legitimitet åt de bedömningar som en utredare gör och menar att från att arbetsplatser tidigare inte utredde om det förekommit kränkande särbehandling är läget nu ett annat.
– Min åsikt är att vi behöver titta mer på processen och se till att de bägge parterna är mer jämbördiga, som i en juridisk prövning. Vi har haft ett viktigt fokus på att människor kan bli utsatta, men nu behöver vi fokusera på den enskilda utredningen för den enskilda individen. Vi behöver se till att göra den rättssäker. Att gå in i utredningen med öppna ögon och där parterna behandlas fördomsfritt och likvärdigt från början.

RUM är ju bara en av flera metodiker. Skulle det behövas något mer övergripande gemensamt kontrollorgan?
– Jag tror att det är svårt, för alla metodiker ser så olika ut. Det här rådet, som vi tillsätter, har inte syftet att uttala sig om andra metodiker.

Stefan Blomberg, forskare, psykolog, och en av tre huvudförfattare till Mynaks rapport med riktlinjer, samt förespråkare för undersökningsmetodiken Faktaundersökning, välkomnar det etiska rådet på Human & Heart. Men han skulle vilja att det fanns ett slags granskningsorgan för alla typer av utredningar oavsett metodik.
– Det är inte ovanligt att någon av parterna tycker att utredningen varit dålig, tagit för lång tid, varit partisk och inte behandlat de inblandade parterna på ett respektfullt sätt. Det skulle behövas någonstans att gå med klagomål.

Liksom Richard Mårtensson menar Stefan Blomberg att det är viktigt att inte bara granska själva utredningen.
– Ibland kan utredaren göra ett bra jobb, men arbetsgivaren har exempelvis bara återkopplat till en part. Så det är viktigt att även granska själva processen och hanteringen.

Stefan Blomberg påpekar att det inte finns något branschorgan för utredningsföretagen men att riktlinjerna i Mynakrapporten har tagits fram med hjälp av både forskare och praktiker och granskats av både utredningsföretag, företagshälsovård och tre myndigheter. Han anser därför att en granskningsfunktion borde vara knuten till de riktlinjerna och till den etiska kod för utredare och beställare som föreslås i rapporten.
– Riktlinjerna är det bästa vi har i dag. Den etiska koden skulle kunna bli en slags branschstandard. Den skulle kunna bringa ordning och vara en slags kvalitetsmarkering.

TEMA UTREDNINGAR I ARBETSLIVET

Läs alla artiklar:

Del 1 Varning utredning pågår

Del 2 De vill få koll på utredningarna

Del 3 AV: Vi ska se över om vi kan bli tydligare
Del 4 Stark kritik mot Polisens utredningar

Foto: Niklas Lindh

Publicerad: 2023-09-22

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!