”Det finns en stor oro bland skyddsombuden”
UPPDRAGET Borttaget statligt stöd till utbildning av skyddsombud och återkommande diskussioner om den fackliga kopplingen till skyddsombuden försvårar ombudens arbete. Det menar två företrädare för digitala skyddsombudsgrupper.
Text : Karin Nilsson
För 15 år sedan startade Mats Palm Facebook-gruppen ”Support your local skyddsombud”. En olycka i en schaktningsgrop i Umeå 2005 var ett av skälen. Åklagaren ansåg att skyddsombudet, som själv skadade sig, hade ansvar och åtalade både skyddsombudet och platschefen för arbetsmiljöbrott. De friades i tingsrätten.
– Tänk om skyddsombudet skulle ha blivit ansvarigt. Vem hade vi kunnat rekrytera efter en sådan dom? Jag tänkte att det fanns ett behov av att ha koll på vad som gäller och sprida det, säger Mats Palm.
I dag har gruppen 11 000 medlemmar. Frågor ställs om allt från hur riskbedömningar av nya scheman ska göras till om ett skyddsombud som inte utsetts av facket kan krävas på skadestånd efter ett skyddsombudsstopp.
– Det är ofta rådfrågning om konkreta aktuella händelser. Det var också därför jag startade.
Mats Palm har totalt 25 års erfarenhet som skyddsombud, huvudskyddsombud och regionalt skyddsombud inom IF Metall. Han menar att samarbetet mellan de regionala skyddsombuden och arbetsgivarna ofta fungerar bra, även om det kan behövas ett par besök innan det framgår att målet om en säker och attraktiv arbetsplats är gemensamt. Han tycker också att fackförbunden inom LO har blivit bättre på att samarbeta kring utbildningar för de regionala skyddsombuden. Men att det har blivit tuffare att vara lokalt skyddsombud och att det märks på diskussionerna i gruppen på Facebook.
– På många håll har det blivit mer slimmat och det tror jag påverkar. De lokala skyddsombuden tar oftare upp att de har svårt att få ta ut tillräckligt med tid och underlag och att de inte lika självklart blir inbjudna till risk- och konsekvensbedömningar längre.
Det är besvärande att det återkommande vill göras förändringar i skyddsombudens uppdrag och mandat.
- Mats Palm
Sedan 2006 arbetar Mats Palm också vid sidan av de fackliga uppdragen som S-märkt politiker i Herrljunga kommun. För honom är skyddsombudens fackliga koppling självklar och nödvändig. Han menar att de politiska diskussionerna om de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och skyddsombudens fackliga koppling påverkar stämningen på arbetsplatserna.
– Det är besvärande att det återkommande vill göras förändringar i skyddsombudens uppdrag och mandat. Det gör att det blir mer legitimt för arbetsgivare som inte sympatiserar med det fackliga arbetet att inte samverka.
Han menar att behovet av stöd via gemensamma grupper ökar, särskilt för de lokala skyddsombuden som många gånger är ensamma i sin roll på arbetsplatsen.
– Rollen innebär i någon mån att man behöver sticka ut hakan. När man säger att ”Jag tar på mig att hålla koll på det här” hamnar man förr eller senare i en konflikt eller i en tvist. Om uppdraget dessutom diskuteras och ifrågasätts från regeringshåll är det inte många som kommer att tycka att det här är roligt.
Även de regionala skyddsombuden har en viktig roll i att stödja de lokala skyddsombuden, påpekar Mats Palm. Han anser att dagens utbildningar av skyddsombud och chefer varierar i kvalitet och tycker att det vore bättre om staten började betala för utbildningarna igen och att fackförbunden håller i alla utbildningarna.
– Det är en ständig dragkamp om mandatet och vem som ska utse skyddsombuden och på vilka grunder. Utan den fackliga kopplingen skulle man bli helt ensam som skyddsombud i en pressad situation. Det är svårt nog som det är.
Gisela Niklasson, som är både skyddsombud och huvudskyddsombud inom Kommunal, var med och startade en annan Facebookgrupp, Skyddsombud Sverige, 2012. Gruppen startade efter att flera skyddsombud återkommande träffades på kurs och ville fortsätta att diskutera och utbyta erfarenheter. I dag har gruppen cirka 3 000 medlemmar.
– Vi får mycket hjälp och stöd av varandra. Gruppen är särskilt bra för nya skyddsombud.
Den statliga utredningen om utökad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden och regeringens uppdrag till Arbetsmiljöverket om fler skyddsombud har inte startat några långa diskussionstrådar i gruppen.
– Sådant där märks inte så mycket i gruppen. Det är oftare frågor om praktiska konkreta tips som tas upp. De flesta har fullt upp med det dagliga.
En aktuell fråga som ofta återkommer är dock den om hur skyddsombud ska utses och hur kopplingen till fackförbunden ser ut. Frågorna rör allt från att arbetsgivaren har utsett skyddsombudet och vad man ska göra då, till att det finns ett kollektivavtal men att ett skyddsombud utan koppling till fackförbundet har utsetts.
Det är svårt att bli fler. Det är inte många som vill ta på sig ett så tungt uppdrag.
- Gisela Niklasson
Gisela Niklasson påpekar att det förstås finns arbetsplatser där samarbetet mellan arbetsgivare och skyddsombud fungerar väl, men upplever att både arbetsmiljön och uppdraget som skyddsombud blivit tuffare efter pandemin. Hon tror inte att det bara gäller för skyddsombud inom Kommunal där hon har störst insyn.
– Arbetsgivarna ställer större krav. Vi ska kunna mer som exempelvis allt om rehabiliteringskedjan, sexuella trakasserier och mobbning, samtidigt som vi får mindre utbildning.
– När jag började på mitt jobb fick vi fem dagars utbildning. Nu får vi några timmar som är digitala och en utbildningsdag på plats.
Hon vet inte varför läget är tuffare men tror att kravet på att hålla budget har hårdnat och att verksamheter styrs mer uppifrån. Hon ser att många mellanchefer har det tufft.
Även kollegorna ställer större krav än tidigare och det händer att de hänvisar till att de betalar en avgift till facket varje månad och vill ha något för det, konstaterar Gisela Niklasson.
– Det har hänt att ombud suttit på apt-möten där de inte fått stöd av kollegorna i en fråga som det funnits en önskan om att ombudet ska driva. Då tror cheferna att det inte finns något problem.
I en mer krävande miljö har nätverk och mötesplatser för skyddsombud blivit viktigare. På Gisela Niklassons egen arbetsplats, på S:t Görans sjukhus i Stockholm, finns nätverk både för skyddsombud med samma fackliga hemvist och tvärfackliga nätverk.
– Det finns en stor oro bland skyddsombuden. Men vi skaffar oss styrka från varandra.
Man behöver ventilera någonstans.
För Gisela Niklasson är skyddsombudens koppling till fackförbunden avgörande. Från förbundet fås stöd, kunskap och utbildning.
– Det är svårt att bli fler. Det är inte många som vill ta på sig ett så tungt uppdrag.
Tema: Ständig dragkamp om skyddsombuden
Regeringen vill att skyddsombuden ska bli fler. Facken anser att regeringen inte förstår att skyddsombuden måste ha en koppling till facket. Arbetsmiljöverket får kritik för att de nya föreskrifterna försvagar skyddsombuden. Svenskt Näringsliv anser att de regionala skyddsombuden missbrukar sitt uppdrag och den tredje statliga utredningen om de regionala skyddsombuden har ännu inte lett till några förslag.
Det bråkas om och kring skyddsombuden. Historien upprepar sig.
Här är alla delarna i temat:
- Ständig dragkamp om skyddsombuden
- "Det har blivit tuffare att vara skyddsombud"
- Parterna ser risk för rubbad balans
- "Lyssna på näringslivets kritik"
Text : karin nilsson
karin.nilsson@alltomarbetsmiljo.seFoto: Elsa Frizell
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.