Skatteverket testar ny metod för dialog

Skatteverket har gjort medarbetarundersökningar regelbundet i åtminstone 20 år. En enkät har skickats ut ungefär vartannat år för att undersöka hur medarbetarna upplever sin arbetssituation.

– Det fanns en känsla bland både medarbetare och chefer av att bli betygsatt. Många kände också att inget hände efter mätningarna. Mycket fokus låg på måttet, inte att tolka resultatet och arbeta med förbättringar. Det var dags att ta ett nytt grepp, säger Maria Andrén, hr-konsult på Skatteverket.

År 2019 övergick Skatteverket därför från traditionella medarbetarundersökningar till att använda metoden Dialog om hållbar prestation (DHP). Undersökningen bygger på dialog och att omvandla undersökningens resultat till konkreta förbättringar.

För att mäta prestation ställs bland annat frågor om medarbetarna klarar av sina arbetsuppgifter och om de är effektiva i sitt arbete.

När undersökningen sågs över 2020 lades frågor om den psykosociala arbetsmiljön till i samverkan mellan hr och huvudskyddsombuden. Anledningen var att undersökningen också skulle ersätta den psykosociala skyddsronden.

– Vi har vävt in fler frågor som tar sikte på den psykosociala biten. Den hållbara prestationen, hur det ser ut med arbetsläge och verksamhetsfrågor, påverkar ju i hög grad arbetsmiljön, säger Anders Tell, fackförbundet ST:s ordförande på Skatteverket.

Frågorna som rör den psykosociala miljön handlar bland annat om arbetsbelastning, ledarskap och rutiner för kränkande särbehandling.

Praktiskt går undersökningen till så att en anonymt webbaserad enkät görs mellan den 1 januari och den 30 april varje år. En skillnad jämfört med den tidigare undersökningen är att varje chef avgör när det passar bäst att arbetsgruppen gör mätningen. Den chef som vill göra fler än en mätning per år kan också göra det.

Arbetsgruppens resultat sammanställs direkt i enkätverktyget. Varje arbetsgrupp tolkar sedan tillsammans sitt resultat och identifierar vad gruppen måste jobba vidare med.

Men det är kanske inte självklart att ifrågasätta sin arbetssituation i grupp?

– Frågorna behöver hanteras på de nivåer där de hör hemma, så att inte hr gissar vilka åtgärder som behövs. Men grupper som har svårt att hantera ett resultat får stöd. Det går att vända sig till sitt skyddsombud eller till hr för att få råd, säger Maria Andrén.

Svarsfrekvensen har hittills varit ungefär 70 procent, vilket behövs för att det ska gå att dra slutsatser av resultatet. Och både fackförbundet ST och hr upplever att medarbetarna tycker att den nya enkäten fungerar bra.

Den främsta fördelen är att möjligheten till dialog förbättras, enligt Maria Andrén.

– Och då förbättras ofta delaktighet och möjligheten att påverka. Det blir en positiv spiral när vi har ett bra samarbete och en bra dialog, säger hon.

Enligt Anders Tell är en fördel med den nya metoden att mätningarna görs i mindre grupper.

– Det kan vara lättare att utifrån en specifik verksamhet ha en dialog kring vad som behöver göras inom vårt arbetsområde.

Pandemin har, enligt Maria Andrén, gjort att den nya enkätmetoden inte har kunnat utvärderas ännu.

Och Anders Tell tycker att det är svårt att veta vilka förändringar undersökningen har medfört, eftersom resultatet hanteras på enhetsnivå. Men han tror att den nya enkäten har lett till mer dialog mellan medarbetare och chefer.

– Finns ett problem förutsätts enheten ha en dialog och jobba med det. Men det är svårt att ha en överblick över om det sker på ett tillfredsställande sätt på alla ställen, säger han.