Brottsplats: jobbet

Den 16 mars 2018 tog den 20-årige Nima Hamedi fel lejdare ner till ett lastrum med kol på fartyget Declan Duff. Det fick ödesdigra konsekvenser. Den så kallade manluckan hade varit stängd och Nima Hamedi dog av syrebrist.

Tre andra som försökte rädda honom utsattes för livsfara. Kol äter syre och kolet som fanns i lastutrymmet hade gjort luften syrefattig.

Nästan fem år senare, den 5 december 2022, är det rått och kallt på Riddarholmen i Stockholm. Ett tunt lager av snö skönjs på kullerstenarna framför Svea hovrätt. I sal åtta startar huvudförhandlingen.

Materialet i målet är omfattande och förundersökningen över 2 000 sidor lång. Hovrätten har avsatt elva dagar för att lyssna igenom vad olika personer sagt i förhör i tingsrätten där en chef fälldes för arbetsmiljöbrott, vållande till annans död, en annan friades och hamnbolaget Oxelösunds Hamn AB krävdes på två miljoner kronor i företagsbot. Alla parter, utom den friade chefen överklagade.

Nu ska det två åklagarna och de två advokaterna med assistans av den fällda chefen berätta för hovrätten vad de anser har hänt, vem som har haft ansvar och vad den eller de personerna gjort eller skulle ha gjort. Kort sammanfattat anser den fällde chefen att han är oskyldig och hamnbolaget att det gjort vad som krävs. Åklagarna begär fängelse för chefen och fem miljoner kronor i företagsbot av Oxelösunds hamn.
– Vi vill gärna bli guidade i det här materialet, uppmanar hovrättens ordförande Ulrika Stenbeck Gustavson när hon lägger upp planen för de kommande dagarna.

Kristina Falk Strand Foto: Thomas Carlgren

Kristina Falk Strand är chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, den särskilda åklagarkammare som utreder arbetsmiljöbrotten. Hon väntar med spänning. Domar från hovrätten ger viktig vägledning.
– Det ska bli intressant att se vilken bedömning hovrätten gör, särskilt när det gäller framkallande av fara för annan. Det är svårt att nå framgång med det eftersom det krävs att åklagaren lyckas visa att oaktsamheten var grov. De har vi bara lyckats visa i ett fåtal ärenden, bland annat i målet om Orsa rovdjurspark.

Då dömdes en parkchef dels för vållande till annans död, arbetsmiljöbrott efter att en djurskötare dödats av en björn och dels för framkallade av fara för annan eftersom en nederländsk familj svävat i fara. Familjen lyckades klättra över ett elstängsel och fly från björnhägnet. I målet om olyckan på kolfartyget i Oxelösunds hamn handlar det om den fara som de som försökte rädda Nima Hamedi utsattes för.

Oxelösundshamnsmålet är ett av de omfattande och svåra arbetsmiljöbrottsmål som hanterades av åklagare och i rätten under året som gått. Olyckan där en förare av en grävmaskin avled efter att han fick ett stenblock i huvudet, är ett annat. Stenblocket kom farande då odetonerad dynamit sprängdes.

Händelsen ägde rum den 6 oktober 2015 men åtal väcktes inte förrän nästan fem år senare. I tingsrättens dom, som kom i början av 2022, ansåg rätten att det gått så lång tid sedan olyckan att företaget inte skulle behöva betala någon företagsbot.
– Det är bedrövligt ur alla perspektiv. Det är viktigt att anhöriga får någon slags svar. Men det är också viktigt för polis och åklagare eftersom ju längre tiden går desto svårare är det att utreda – folk glömmer och bevis kan försvinna om de inte dokumenteras i tid, säger Kristina Falk Strand.

Åklagaren överklagade till hovrätten och en huvudförhandling är planerad att starta i slutet av februari. Även i två andra mål, som avgjorts under året, har straffet sänkts på grund av att olyckan skett för länge sedan. En dödsolycka på ett lantbruk och en svår olycka i samband med rivning av betongväggar. Det visar Allt om arbetsmiljös genomgång av rättsåret 2022.

Kristina Falk Strand vågar lova att det blir bättre. En gemensam satsning av åklagarna, Polisen och Arbetsmiljöverket som påbörjades 2019 har gett resultat och åklagarnas mål om max 18 månader från händelse till beslut hålls numer i de allra flesta fall, enligt åklagarna.
– Men vi kommer alltid att ha ärenden som tar längre tid. Det kan exempelvis vara komplicerat att komma fram till vem som har haft ansvaret och vara svårt att få fram oberoende experter i vissa branscher, förklarar Kristina Falk Strand.

Sedan tillkommer domstolarnas möjligheter att sätta ut målen till huvudförhandling.

Även om åklagarna totalt ställde något färre arbetsgivare och personer till svars förra året jämfört med 2021 har antalet så kallade lagföringar ökat de senaste åren. Kristina Falk Strand är nöjd med utvecklingen som hon tackar pandemin med uteblivna samverkansmöten och utbildningar för.
– Åklagarna har suttit hemma och arbetat och även poliserna har blivit klara med många utredningar. Vi har kunnat beta av en massa högar och förbättrat våra balanser.

Kristina Falk Strand påpekar att utbildning och samverkan förstås är viktigt för att jobba bra på lång sikt, men att fokus på enbart utredning och lagföring behövdes.
– Jag hoppas att vi kan ha nytta av det även framöver för nu kan vi jobba med färskare ärenden och de är lättare att utreda.

Att det är antalet böter för företagen som ökar och inte antalet enskilda personer som ställs till svars som ökar förklarar Kristina Falk Strand med de juridiska förutsättningarna:
– Om åklagaren inte förväntar sig annan påföljd än böter ska vi bara åtala personer om det är påkallat ur allmän synpunkt. Det är vanligare vid exempelvis dödsfall och allvarliga olyckor men det har också betydelse om det rör sig om grov oaktsamhet, allvarliga brister eller om samma sak hänt flera gånger. Annars gäller företagsbot, har lagstiftaren sagt.

Hon tillägger:
– Det är också många gånger svårt att hitta vem som har haft ansvaret, särskilt om många aktörer arbetar på samma plats. Med företagsboten räcker det att säga att det är någon i företaget som varit oaktsam. Man behöver inte visa att det är någon enskild som bär skulden. Ställer vi någon enskild till svars då krävs som regel även företaget på företagsbot.

2022 sticker ut med ovanligt många enskilda lagförda personer. Skälet är ett åtal där totalt fyra personer ställs till svars och anklagas för arbetsmiljöbrott. Totalt brukar det vara ungefär sex personer under ett helt år. Åtalet kommer efter en drunkningsolycka på en förskola.

En sexårig pojke dog när han den 18 augusti 2020, tillsammans med 39 andra barn och tre pedagoger skulle lära sig att simma.

Klas Norelius Foto: Lars Dareberg

Kammaråklagare Klas Norelius anser att de tre pedagogerna som var med vid bassängen och rektorn för skolan har gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott. Varför han väljer att åtala alla tre pedagogerna avvaktar han med att förklara tills huvudförhandlingen drar i gång i Malmö tingsrätt mot slutet av mars. Vellinge kommun krävs på tre miljoner kronor i företagsbot.

Det är den högsta summan som begärts i ett åtal under 2022. Om det är den högsta företagsbot som någonsin begärts av en kommun vet inte Klas Norelius. När det gäller skolor har han dock aldrig sett en lika hög bot.
– Det är ett relativt högt belopp och jag kommer att utveckla varför i rättssalen. Men det här är ett litet barn som var sin andra dag i skolan som är en tvingande verksamhet eftersom vi har skolplikt. När pojken är i skolan är han i Vellinge kommuns vård.

Kan kommunen ställas till svars på grund av de nya reglerna om företagsbot som började gälla den 1 januari 2020?
– Ja, det kan man säga. Tidigare var det bara reglerat att en skola i privat regi kunde drabbas av företagsbot. Det är numera reglerat i lag att offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet också ska åläggas företagsbot.

Du åtalar tre pedagoger trots att det inte finns någon uttrycklig delegering av arbetsmiljöansvaret. Hur resonerar du?
– Man kan bara dömas för arbetsmiljöbrott om man har haft ansvar för arbetsmiljön. Ansvaret kan bara fås genom att någon har en viss roll eller en viss ställning, som rektorn, eller genom en delegationshandling. Men det finns rättsfall som visar att lärare kan iklädas det ansvaret även om det inte finns en delegering.

Anders Gustafsson Foto: Privat

Under 2022 krävdes för första gången en högre företagsbot på grund av att företaget som bötfälls är stort. Kammaråklagare Anders Gustafsson kräver en miljon kronor i företagsbot i stället för 500 000 kronor efter en olycka där en inhyrd arbetstagare som lastade av bilar från godsvagnar skadade sig svårt.
– Det skedde en straffskärpning för de större företagen för ett par år sedan men det tar ju ett tag innan det slår igenom. Tanken är att det ska kännas lika mycket för både små och stora företag, förklarar Anders Gustafsson.

Efter samma typ av arbetsmiljöbrott krävdes tidigare lika stor företagsbot oavsett hur stort företaget var. Det innebar ett relativt sett högre straff för ett mindre företag. Nu vägs bolagets eget kapital och finansiella ställning in när åklagarna ska bestämma nivån på företagsboten för de svåra olyckorna och dödsfallen.

Kammaråklagare Christer B Jarlås har utrett många svåra arbetsmiljöbrott. Under året som gått är det ett mål med friande domar i både tingsrätten och hovrätten efter en dödsolycka som irriterar honom. Läs om domen här
– Man kan ha ett industriområde med trafik och en järnvägskorsning utan att den är reglerad. De specialregler som finns för järnvägstrafik och järnvägskorsningar är farliga. Det går inte att döma någon – det är fel på regelverket.

Christer B Jarlås försökte få Riksåklagaren att överklaga domen till Högsta domstolen, men utan framgång.
– Jag hoppas att ansvariga myndigheter läser domen och att regelverket ändras, annars kommer fler skadas eller dö.

Anders Lorentzson Foto: Kihlstedts Advokatbyrå

Advokat Anders Lorentzon på Kihlstedts advokatbyrå företrädde ett av de friade bolagen. Han har över tjugo års erfarenhet av att försvara åtalade industriföretag och arbetsgivare i bygg- och anläggningsbranschen, och är inte irriterad på regelverket. Han påpekar att bolaget redan vidtagit åtgärder för att förhindra att liknande olyckor sker igen.
– Generellt sätt är det förstås bra om myndigheter ser över regelverken och drar lärdom. Men i det här fallet hade parterna uppfyllt de regelverk som fanns för järnvägskorsningar och de hade inte varit oaktsamma.

2022 var inte ett år där något arbetsmiljörättsärende som låg på Anders Lorentzons bord stack ut med några extra viktiga lärdomar. Ett mål var dock ovanligt omfattande, Oxelösundshamnsmålet. Nu har advokat Lorentzon precis hållit sitt slutanförande i Svea hovrätt.
– Det är ovanligt många personer, 38, som har förhörts. Det är många involverade i händelseförloppet och en lång rad samverkande händelser som ledde fram till olyckan. På så sätt var det här kanske lite krångligare. Men det är ändå en klassisk fråga om bedömning av de åtgärder som gjorts för att förhindra effekterna av att någon hamnar i syrefattig miljö.

Att åklagarna kräver fängelse för en av cheferna i hamnen upprör Anders Lorentzon. Han påpekar att det är företag inte enskilda personer som kan se till att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Därför måste det vara företaget som ställs till svars.
– Det är inte rimligt att jaga enskilda tjänstemän. Det här är ofta personer som har gjort sitt bästa men hamnat i en situation där de anklagas för att ha varit slarviga.

Tror du att han döms till fängelse?
– Det skulle vara helt orimligt. Vår inställning är att han är oskyldig och att företaget inte ska betala någon företagsbot.

Anders Lorentzon påpekar att det har gått nästan fem år sedan dödsolyckan skedde i hamnen. För den enskilde chefen som står till svars är det en lättnad med ett avslut i hovrätten. Men för anhöriga till Nima Hamedi, som dog, blir livet sig aldrig likt.

Domen från Svea Hovrätt väntas den 7 mars.