Önskas: Klarhet från Arbetsdomstolen

Frågan om vilka uppgifter skyddsombuden har rätt till när det handlar om sjukskrivnings-, anpassnings- och rehabärenden är inte ny. Frågan splittrar fackförbund och arbetsgivarorganisationer, och skyddsombud och hr på arbetsplatser, enligt arbetsmiljöjuristen Maria Steinberg.

– Det är uppenbart att olika personer beroende på vem de företräder har olika uppfattningar. Frågan är komplicerad och det är mycket viktigt att få klarhet. Det här leder till onödiga konflikter mellan parterna. Det är inte reglerna som man ska behöva ha delade meningar om.

Maria Steinberg hoppas därför att den stämningsansökan där fackförbundet IF Metall menar att ett huvudskyddsombud hindrats att utföra sitt uppdrag genom att inte få ut uppgifter om sjukskrivna prövas av Arbetsdomstolen, AD.

– Det är väldigt viktigt att få klarhet och jag hoppas verkligen att parterna inte förlikas.

I tvisten i AD och i den generella frågan om skyddsombudens rätt att få ta del av uppgifter är flera lagar aktuella. Arbetsmiljölagen och lagens förarbeten, dataskyddsförordningen, GDPR, och offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Frågan handlar om ombudens rättigheter och arbetsgivarens ansvar och skyldigheter.

Maria Steinberg är inte expert på GDPR och sekretessfrågor men hon är expert på skyddsombuden. I höstas kom hennes bok om skyddsombudsrätt, Skyddsombudsrätt, ut i en sjätte upplaga. I boken går hon igenom lagar, förarbeten och rättsfall. Hon har letat efter domar där skyddsombud begärt ut information om anställda i form av allmänna handlingar, från arbetsgivare i offentlig sektor, men inte hittat några som hon menar ger tydlig vägledning i den frågan.

Enligt Maria Steinberg är skyddsombudens rätt till information omfattande även om det finns begränsningar. Hon har funderat fram och tillbaka och kommit fram till att skyddsombuden borde ha rätt att få tillgång till vissa uppgifter om sjukskrivna.

– Det finns stöd i förarbetena, säger hon, och hänvisar till propositionen om arbetsmiljö och rehabilitering som kom i början av 1990-talet.

Men du skriver i din bok att ombuden enligt förarbetena inte bör ta del av läkares handlingar och uppgifter utan samtycke. Hur går det ihop?

– Det är stor skillnad på att begära ett läkarintyg eller en journal och att begära ut exempelvis namn på de som är sjukskrivna, som i den aktuella stämningen i AD.

På 1990-talet var sjukskrivningstalen höga och många var förtidspensionerade. Nya regler om arbetsanpassning och rehabilitering tillkom med syftet att öka kraven på arbetsgivarna, enligt Maria Steinberg.

– Skyddsombuden behövde då mer information för att kunna utföra sina plikter.

Sedan de ökande kraven kom har Maria Steinberg träffat många skyddsombud som är oroliga för att de anställda inte får den arbetsanpassning som de har rätt till.

Maria Steinberg menar att en av skyddsombudens uppgifter är att bevaka att arbetsgivaren har en fungerande organisation för arbetsanpassning och rehabilitering enligt reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. I skyddsombudens uppgift ingår att hjälpa och stödja enskilda arbetstagare när det gäller arbetsanpassning. Ombuden måste därför få veta vilka arbetstagare som är sjukskrivna för att kunna stödja dem med anpassningen tillbaka till arbetet, påpekar Maria Steinberg.

– Vissa arbetsgivare menar att det här krockar med GDPR. Men hur ska skyddsombuden kunna bidra med sin kunskap och erfarenhet och få arbetstagarna tillbaka till arbetet om de inte vet vilka de sjukskrivna är?

Hon hänvisar till den debatt som förts om huruvida skyddsombuden har rätt att företräda enskilda eller bara gruppen anställda och konstaterar att arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna i en inlaga i tvisten med IF Metall i AD fört fram att skyddsombudens uppdrag inte handlar om att företräda individer.

– Skyddsombuden får självklart företräda enskilda, betonar Maria Steinberg. Det finns stöd för det både genom exempelvis stoppningsrätten och reglerna om ensamarbete. Det finns också en lång tradition av att företräda enskilda.

Maria Steinberg har dock viss förståelse för att arbetsgivarna vägrar lämna ut uppgifter med hänvisning till GDPR.

– Det är klart att det går att förstå arbetsgivarna. De vill ju inte göra fel. De blir osäkra. Det här handlar också om integritet.

Annamaria Westregård, jurist och universitetslektor vid Lunds universitet, skrev sin avhandling om integritet i arbetslivet. Sedan dess har hon forskat om integritetsfrågor bland annat kopplat till rehabilitering.

För ett antal år sedan skrev hon ett rättsutlåtande till Arbetsdomstolen om ett fackförbunds rätt att få ut uppgifter om arbetstagare i samband med sjukskrivning. Frågan kom efter en stämningsansökan från LO-TCO Rättsskydd. Men det blev ingen dom. Parterna förlikades. Enligt Annamaria Westregård är rättsläget klart.

Annamaria Westregård. Foto: Erika Weiland/Apelöga

– Jag har egentligen aldrig tyckt att det var någon tvekan så som lagstiftningen ser ut nu. Det här handlar om att när man är sjukskriven så ska någon utomstående, alltså facket, automatiskt få veta det. Det har man inte stöd för i GDPR. Det här är känsliga hälsoupplysningar, enligt GDPR.

Annamaria Westregård tillägger:

– Hade lagstiftaren tyckt att det var viktigt hade det skrivits in att facket eller skyddsombud ska få information när någon blir sjukskriven.

I exempelvis arbetsmiljölagen?

– Ja. Eller någon annanstans.

Nu står det ingenstans?

– Nej. Det finns inget lagstöd för att hälsoupplysningar om anställda automatiskt ska lämnas ut. Sen kan man föra en avancerad rättslig diskussion om vad ditt medlemskap i facket eventuellt ger fackförbundet tillgång till. Men det är en annan fråga.

I förarbetena till arbetsmiljölagen står det att skyddsombuden har rätt att ta del av alla handlingar och upplysningar som arbetsgivaren har och som är av betydelse för skyddsombudets uppgifter. Hur ska man tolka det?

– Frågan är om det innefattar hälsoupplysningar. Att tolka förarbetena som att skyddsombudet ska ha rätt till all information går inte. Det är för vidsträckt skrivet för att man ska kunna tolka att det handlar om sådana här hälsoupplysningar. Om det skulle göra det måste lagstiftaren precisera det mer än vad de har gjort.

Annamaria Westregård förstår att skyddsombud och fackliga företrädare kan tycka att det är svårt att vaka över arbetsmiljön om de inte får uppgifter om exempelvis vilka som är sjukskrivna och att uppgifter om hälsoläget på en mer övergripande nivå kan vara för generellt.

Hon menar också att den enskilde arbetstagaren ofta behöver stöd i en rehabiliteringsprocess och att det blir svårt för de fackliga företrädarna att erbjuda sin hjälp om de inte vet vem de ska fråga.

– Det kan finnas ett behov av att ändra lagen. Det är inte omöjligt. Men det får en parlamentarisk utredning reda ut och då väga den enskildes integritet mot det här intresset. Sen måste man hålla ögonen på EU-rätten också. Hon tillägger:

– Jag förstår såklart skyddsombudens och de fackligas behov och vet att det här är en fråga som det länge har funnits ett önskemål från den fackliga sidan att få prövat.

Annamaria Westregård ser också en gammal fråga och även om hon själv menar att rättsläget är klart så konstaterar hon att det fortfarande finns delade meningar om vad som gäller. Nu återstår att se vad som händer med frågan i Arbetsdomstolen.

– Klarhet är alltid bra. Säger domstolen ja, då har facken kanske den här rätten och säger den nej så kanske det blir uppenbart att man behöver ta sig en funderare på om det hade varit bra att det var så.

De olika uppfattningarna kan också ha att göra med att arbetsmiljölagen är gammal. Huvuddelen av förarbetena är från 1970-talet, arbetslivet har förändrats och nya regler för arbetslivet har tillkommit. Ofta utan att lagstiftaren i detalj har preciserat hur de hänger ihop med befintliga. Det påpekar Peter Ramsjö, doktorand i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Peter Ramsjö. Foto: Uppsala universitet.

– Det blir lite av ett lapptäcke. Det är många olika regler som tillkommit med olika syften, som exempelvis GDPR. Det blir komplicerat. Det står faktiskt ingenting om förhållandet till GDPR i arbetsmiljölagen.

Peter Ramsjö tillägger:

– Man kan inte heller i förarbetena förutse alla situationer som kan uppstå utan de ger exempel, sen måste de tolkas.

Krångligast ur ett juridiskt perspektiv blir det för arbetsgivarna, menar Peter Ramsjö. De har både arbetsmiljölagen och GDPR och kanske även offentlighets- och sekretesslagen att följa – och behöver ta hänsyn till rättspraxis rörande GDPR från EU-domstolen.

– Det är snåriga regelverk och det här är inte helt lätt att förstå. Jag har sympati för bägge parter här.

Peter Ramsjö skriver sin avhandling om hur arbetsmiljölagen fungerar i skolan och ser hur det även där uppstår krockar och oklarheter, i det fallet mellan arbetsmiljöns regler och specifika lagar och regler för skolan.

Johan Holm forskar om arbetsmiljörätt vid Umeå universitet. Enligt honom är frågan om vilka uppgifter ett skyddsombud har rätt till när det handlar om rehab och arbetsanpassning inte rättsligt utredd. Han pekar på att det finns öppningar enligt de sekretessregler som arbetsgivare måste följa, men att det ändå blir en fråga om hur skyddsombudets uppdrag ser ut och vilka uppgifter ombudet därför behöver.

Johan Holm. Foto: Mattias Pettersson

– Den skrivning som finns i kapitel sex i arbetsmiljölagen om vad skyddsombuden behöver är ganska vid. Det gör att man hamnar i frågan om uppdraget. Och är det ombudens uppdrag att vaka över individer så behövs ju uppgifter om individer. Men kanske behövs inte diagnoser utan mer uppgifter av typen: vilka problem har den här personen för att arbeta.

Han påminner om att inget hindrar att den enskilde arbetstagaren själv lämnar uppgifter till skyddsombudet och tycker att det är en bra lösning på problemet. Johan Holm menar att frågor om integritet och sekretess blir viktigare om det handlar om uppgifter om enskilda jämfört med uppgifter om alla anställda.

Han bedömer att uppgifter till skyddsombud bör presenteras på en mer övergripande nivå. Men påpekar samtidigt att om någon har avlidit på arbetsplatsen kommer skyddsombudet att behöva veta vilka skador kollegan fått för att förstå hur olyckan skedde.

– I någon mån är det också hälsouppgifter. Så det går inte heller att säga att ett skyddsombud aldrig ska få uppgifter om enskilda personers hälsa.

Hur ser du på skyddsombudens roll i rehabprocessen? Är den också oklar?

– Jag tycker det. Det står att skyddsombuden ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö och det är ju väldigt vagt skrivet. Man kan ju tycka att rehabprocessen är en del av arbetsmiljön.

Johan Holm påminner om den debatt som fördes om skyddsombuds rätt att företräda enskilda med början på hösten 2022 efter att ett internt PM på Arbetsmiljöverket fångats upp av tidningen Arbetsvärlden.

– Jag tror inte att sista ordet är sagt i den diskussionen.