Någon part får fel svar
TVISTIGT Får skyddsombuden företräda enskilda eller inte? Vad har ombuden rätt att få veta om medarbetare som är sjukskrivna, och vad behöver de egentligen för att kunna sköta sitt uppdrag att vaka över arbetsmiljöarbetet?
Varför ställs det så många frågor om skyddsombuden nu och vad kommer Arbetsdomstolen att svara? Det undrar Karin Nilsson i sin ledare.
Text : Karin Nilsson
Publicerad: 2025-10-31
Man får ju anta att de nått vägs ände. Men det måste ändå vara ganska läskigt. Frågan som skapat rubriker och omfattande meningsskiljaktigheter på både arbetsplatser och vid förhandlingsbord har nått Arbetsdomstolen, AD. Och nu har parterna ingen kontroll längre.
Det handlar om skyddsombuden. Det rör sig om vilken information som skyddsombuden har rätt till i samband med rehab- och arbetsanpassning, och huruvida GDPR hindrar ombuden från att få information som är känslig för den enskilde. Det beror, enligt vissa, på vad skyddsombudets uppdrag är. Då hamnar vi i frågan om ombuden ska företräda enskilda eller kollektivet på arbetsplatsen. Nu är det AD som ska avgöra. Där ligger flera ärenden som handlar om just dessa frågor.
Allt om arbetsmiljö har skrivit flera artiklar om detta tidigare.
Det har funnits skyddsombud i över 100 år och enligt juristen och skyddsombudsexperten Maria Steinberg har det alltid varit en dragkamp om skyddsombuden. Men inte om just det här.
Så varför händer det här nu? Det är en fråga som fått många olika svar från flera olika personer. Någon säger att det är Arbetsmiljöverkets fel, eftersom de författade ett internt PM som ställde vedertagna sanningar på ända. Men sen backade ju verket och sa att det där är parternas fråga. En ombudsman på ST säger att det inte hjälpte. På SKR säger arbetsrättschefen att arbetsgivarorganisationen alltid har haft samma uppfattning om ombudens roll och uppdrag. En ombudsman på IF Metall nämner GDPR, slimmade organisationer, utländska ägare med dålig koll på reglerna och påpekar att LO-TCO Rättsskydds kurser om skyddsombudsrätt har gjort att skyddsombud fått bättre koll på regelverket.
Någon annan tror att det handlar om arbetsledningsrätten. Skyddsombuden har mycket makt. De kan som bekant stoppa arbetet. Men så har det sett ut länge! Så varför skulle det bli en större fråga nu?
Är det tvisternas snarare än samverkans tid?
Parterna kan förstås förlikas i AD. Men nu ropar alla efter svar från domstolen och ingen vill att parterna lägger ned.
Jag tänker ändå att det måste vara läskigt. För när AD har dömt så har någon sida vunnit mer och någon förlorat mer. Och svaret kommer att påverka samverkan kring arbetsmiljön på arbetsplatserna. AD är också högsta instans. Det blir ingen mer prövning.
Det kanske hade varit bättre att göra som 17 fackförbund och Göteborgs stad precis har gjort i en annan svår fråga – den om kränkande särbehandling. De tecknade ett kollektivavtal. Så på vissa håll går det att komma överens. Det känns bra!
Karin Nilsson
tf chefredaktör karin.nilsson@alltomarbetsmiljo.se
Läs mer om parternas uppfattning och arbetsmiljörättsjuristen Maria Steinbergs syn på läget nu i det senaste numret av Allt om arbetsmiljö. Hela numret läser du som prenumerant här.
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
