Budgeten först – arbetsmiljön sen

I den kommunala skolans värld är det mesta känt när nämnden fattar beslut om budgeten. Målen för verksamheten är beslutade, antalet barn och elever är välkänt liksom antalet medarbetare. Vad som händer med lärarnas, barnskötarnas och fritidspedagogernas arbetsbelastning för en given påse pengar borde därför kunna förutses. Det menar Rickard Severin, huvudskyddsombud, med facklig hemvist i Lärarförbundet.
–  Vi får alltid höra att vi har den budget vi har. Jag tycker att det är en felaktig budgetprocess. Det här drabbar våra medlemmar. De är väldigt lojala och plikttrogna och därför blir de ofta sjuka. Jag tänkte därför att innan man fattar beslut om budgeten måste man ju veta vilka konsekvenser den får för elever och personal. Då kan man kan ta ett välgrundat politiskt beslut.

Rickard Severin menar att kommunens beslut om budget i praktiken var neddragningar och att han därför hade stöd i Arbetsmiljöverkets föreskrift om det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Rickard Severin Foto: Privat

När Barn- och skolnämnden i Lunds kommun skulle fatta beslut om budgeten för år 2020 ville Rickard Severin därför att förvaltningen först skulle göra en riskbedömning. Kommunen höll inte med och hänvisade till både arbetsmiljölagen, praxis och föreskrifter. Barn – och skolförvaltningen påpekade att ett beslut om en budget inte i sig innebär ett beslut om någon förändring av en verksamhet. Det gör att det inte finns någon skyldighet eller möjlighet att göra en riskbedömning utifrån det beslutet.

Arbetsgivaren menade att först fattar man beslut om budget och sedan fattar man eventuellt ett beslut om någon sorts förändrad verksamhet. Är det inte ett rimligt resonemang att man inte kan göra någon riskbedömning innan man vet vad man ska ändra?
–  Jag menar att man har en ganska klar bild när man lägger budget. Våra verksamheter ändras inte mycket och man vet hur mycket pengar som behövs för att klara uppdraget. Jag håller inte med arbetsgivaren. Skulle förvaltningen ha gjort en riskbedömning innan och tagit hänsyn till vad som behövs för att klara uppdraget då hade budgeten inte kunnat se likadan ut som när den kom från politikerna – den hade varit större, säger Rickard Severin.

Han gick vidare med en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket och preciserade att budgetbeslutet är en del av en verksamhetsförändring eftersom det får avgörande konsekvenser för verksamheten.

Arbetsmiljöverket resonerade på samma sätt som Lunds kommun. En budget behöver inte riskbedömas. Om en antagen budget gör att det krävs förändringar av verksamheten får dessa riskbedömas då. Att riskbedöma budgeten före den är antagen skulle vara ”förknippat med alltför stora praktiska svårigheter” skriver Andreas Renlund jurist på Arbetsmiljöverket till Allt om arbetsmiljö. Han menar att det i praktiken är mycket sällan som samtliga relevanta faktorer faktiskt är kända på förhand. Något som huvudskyddsombudet menade.

Andreas Renlund skriver också att det är självklart att de arbetsmiljömässiga konsekvenserna ska beaktas när beslut om verksamhet och budget tas. Arbetsmiljöverket utgår från att arbetsgivaren gör de riskbedömningar som behövs för att tillförsäkra arbetstagarna en god arbetsmiljö och vid behov reviderar budgeten om detta skulle visa sig nödvändigt.

Inte heller förvaltningsrätten gav Rickard Severin rätt. Han drev inte frågan till högre instans eftersom han uppfattade möjligheten att få rätt där som liten.
– Arbetsmiljöverket och förvaltningsrätten har säkert lagen på sin sida. Men jag tycker att det är otydligt formulerat i föreskriften.

Johan Holm, forskare i arbetsmiljörätt vid Umeå universitet är inte förvånad över förvaltningsrättens beslut. Han ser inte att det finns stöd i arbetsmiljölagen för att kräva att Lunds kommun skulle ha gjort annorlunda.
–Det är ett steg för tidigt. Om konsekvensen av budgeten blir personalnedskärningar då kan man kräva att den åtgärden riskbedöms innan kommunen skär ned. Om det inte görs då skulle Arbetsmiljöverket kunna lägga ett föreläggande eller förbud.

Johan Holm Foto: Mattias Pettersson

Han påpekar att arbetsmiljölagen varken har högre eller lägre status än någon annan lag.
– När en kommun fattar beslut om exempelvis skolverksamheten måste de också se till att uppfylla arbetsmiljörättens krav. Att ha dåligt med pengar är inte ett skäl till att inte följa lagen. Följs inte arbetsmiljölagen kan verksamheten ytterst tvingas stänga.

 En kommun i ett svårt ekonomiskt läge kan tvingas att ställa sig frågan vilken lag som kommunen ska bryta mot, tillägger Johan Holm och påpekar att en verksamhetschef också kan ha andra skäl att informera politikerna om en ohållbar budget.
– Om chefen inte anser sig ha fått förutsättningar för att kunna ta sitt arbetsmiljöansvar ska chefen returnera ansvaret till politikerna. Det handlar om att det kan finnas ett rättsligt ansvar.

Huvudskyddsombudet Rickard Severin såg sin begäran om riskbedömningen av budgeten som ett försök att förebygga problem och lyfta arbetsmiljöfrågorna högre upp i kommunen. Hans erfarenhet är att problem i verksamheten inte alltid når politikerna och att arbetsmiljöfrågorna ofta hamnar långt ned på agendan.
– Vi deltar på möten i nämnden och där har vi flera gånger varit med om att tjänstemännen inte ger hela bilden. De ljuger inte, men de berättar inte allt.

 Varför inte?
– Jag vet inte. Men jag tror att det handlar om att hålla budget.

 Rickard Severin tillägger att det finns en tystnadskultur, en rädsla att säga som det är, både bland tjänstemännen och de som arbetar ute i verksamheterna. Han tror att politikerna skulle få en mer korrekt bild av verksamheten om de oftare kom ut i skolor och förskolor och pratade direkt med personalen.

Efter budgetbeslutet togs prioriteringslistor fram inom grund- och gymnasieskolan. De har fungerat väl, enligt Rickard Severin. Dock finns ännu inga prioriteringslistor på förskolan eller för fritidspedagogerna. Därför har Rickard Severin lagt en ny 6:6a.

Rickard Severin välkomnar Arbetsmiljöverkets satsning på information om och kontroll av det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommuner och regioner, som Allt om arbetsmiljö skrev om i nummer 5. Han var själv med när verket besökte Region Skåne.
– Verket kollade att struktur, rutiner och dokument fanns på plats, sådant som arbetsgivaren är bra på. Där man brister är att fylla dem med innehåll och aktiviteter. Problemet är att man kan ha hur mycket strukturer och systematik som helst, men om man inte har resurser så blir det inget arbetsmiljöarbete.

 – Jag tror att det behövs mycket mer kompetens och utveckling inom det här området. Jag upplever att arbetsmiljöfrågorna kommer i sista hand – de är inte prioriterade.