Politikerstyrd arbetsmiljö undersöks

Kunskap om arbetsmiljö och hur ett bolag ägs, exempelvis om det ägs av en familj eller ett investmentbolag, påverkar hur styrelsen agerar. Och högsta ledningen, i form av styrelsen, spelar en stor roll för att skapa bra förutsättningar för arbetet. Det visar forskning som Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi vid Mälardalens universitet gjort tidigare.

Ulrica von Thiele Schwarz. Foto: Johanna Wulf

– Vi vet att ägarstrukturen påverkar förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. Det borde vara så även i kommunen. Politikerna funderar säkert över att medborgarna är ägarna.

­– Vi såg också, i bolagsstyrelser, att de som hade mer kunskap om hur ohälsa och dålig arbetsmiljö uppstår hade lättare att hålla kvar fokuset på arbetsmiljöfrågor även när det var mycket annat.

Tillsammans med tre andra forskare har Ulrica von Thiele Schwarz nu fått närmare fyra miljoner kronor från Afa försäkring för att studera hur politikernas påverkan på arbetsmiljöarbetet ser ut i kommunerna.

Är politikers arbetsmiljöarbete speciellt?

–  Sambandet mellan arbete och hälsa kan vara komplext, vilket gör det svårt för politiker att överblicka konsekvenserna av sina beslut. Ett beslut om budget har kanske oavsedda konsekvenser för arbetsbelastning eller arbetsglädje.

–  Det är just den här typen av följdverkningar som blir spännande att förstå. Det är förstås en superkomplex uppgift som politikerna har. De ska både ta hänsyn till att de är folkvalda och agera på det sätt som de har fått väljarnas förtroende att göra, samtidigt som de är ansvariga för arbetsmiljön inom verksamheterna. Att vara en god arbetsgivare är nog inte heller en drivkraft från början.

I er tidigare studie fanns det olika svar på om bolagsstyrelserna ansåg att arbetsmiljön var deras ansvar eller om det var delegerat till vd. Hur tror du att det ser ut i kommunerna?

–  När vi har hört oss för verkar det som att politikerna är väl införstådda med att de har ett ansvar men att de famlar i hur man tar det. De vet inte heller alltid hur eller att deras beslut påverkar verksamheterna.

Hur stor plats tror du att arbetsmiljöfrågorna får högst upp i kommunen?

– Vår tidigare studie visar att i bolagen beror det på hur många andra pressande frågor som finns. Det kan vara likadant i kommunerna. Det behöver inte bero på vad politikerna önskar utan mer vilka praktiska möjligheter man har att hålla frågan vid liv.

Hur ska ni gå till väga?

–  Vi vill prata med både politikerna i kommunstyrelsen och med de närmare verksamheten, som i nämnderna. Och både med de som arbetar med kvinnligt dominerade arbetsplatser och manligt dominerade arbetsplatser, för vi vet att arbetsmiljön ser olika ut om vi jämför teknisk förvaltning med äldreomsorg. Vi vill också se hur det ser ut i de kommunala bolagen.

– Vi ska intervjua ett 50-tal personer runt om i Sverige. I både storstad och glesbygd och i olika stora kommuner. Vi vill förstå hur politikerna uppfattar frågorna kring arbetsmiljö och hälsa, hur de resonerar och agerar och hur de väger ihop sina olika roller, ansvars- och intresseområden. Vi håller på och tar fram ett frågebatteri. Planen är att vi ska vara klara om 2,5 år.

Vad hoppas ni på?

– Jag tycker att man diskuterar det här alldeles för lite, särskilt utifrån att kommunsektorn sticker ut med stora arbetsmiljöproblem och bemanning, till exempel i äldreomsorgen. Sektorn växer men har infernaliskt svårt att rekrytera. Det är många av faktorerna som bidrar till sämre arbetsmiljö som varken första linjens chefer eller medarbetarna kan påverka.

 –  Vi hoppas kunna visa hur man kan agera för att optimera styrningen och hur man kan tydliggöra roller och samarbete mellan den operativa verksamheten och politikerna.