Höga sjuktal – politikerna frågar inte varför

Vad politiker med ansvar för äldreomsorgen visste om personalens psykosociala arbetsmiljö och hur de såg på sin roll och sitt ansvar var några av de frågor som ställdes i en intervjustudie gjord av Susann Porter, forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering på Malmö universitet.
– De var väldigt engagerade och ville mycket. Samtidigt kände de sig uppgivna och ville göra mer. Väldigt få av politikerna menade att de hade möjlighet att påverka arbetsmiljön för de anställda, säger Susann Porter.

Susann Porter har intervjuat kommunpolitiker med ansvar för äldreomsorgen runt om i Sveriges 290 kommuner. De företrädde olika partier, hade olika bakgrund och ålder, och minst ett års erfarenhet av rollen som ansvarig politiker. 456 fick frågan, men endast 41 tackade ja. Varför så få svarade vet inte Susann Porter. Men äldreomsorgen var hårt ansträngd under pandemin då intervjuerna gjordes.
– Vi kan inte generalisera utan bara säga något om de 41 som svarade.

Hon tillägger att behovet av kunskap om arbetsmiljöarbetet i äldreomsorgen är stort. Studier och rapporter från både fackförbund och myndigheter visar att personalomsättningen är hög, rekryteringsbehovet stort och sjukskrivningstalen höga.
– Vår studie är unik. Jag har inte sett någon med samma upplägg.

Susann Porter. Foto: Nille Leander

Listan över brister i arbetsmiljön som de intervjuade politikerna kände till är lång, visar studien: hemtjänstpersonal som jobbar delade turer, stressad omsorgspersonal och stressade enhetschefer med stort personalansvar, hög arbetsbörda, bristfälligt stöd och höga sjukskrivningstal.
– Politikerna angav sjukskrivningstal på mellan sex och 30 procent. Det är enormt högt.

Studien visar också att trots att alla politikerna ansåg att orsaken till hög sjukfrånvaro var viktig information hade en majoritet av dem aldrig frågat om vad frånvaron berodde på. Tänkbara orsaker, som listas i studien, är bristande kunskap om vem som bär ansvaret för personalens hälsa, delegation av arbetsmiljöarbetet till tjänstemän och verksamhetschefer, många andra arbetsuppgifter på politikernas bord och mandatperioder som är för korta för att hinna komma tillrätta med problemen.
– En annan typ av företag hade nog ställt sig frågan varför är sex till 30 procent borta från sin arbetsplats. Det skulle bli en katastrof på många företag om man hade sådana sjukskrivningstal, säger Susann Porter, och tillägger att utan att ställa frågan finns en stor risk att problemen fortsätter.

Informationen fick politikerna på många olika sätt. Tjänstemännen informerade på månatliga möten och det hände att enhetscheferna kom och berättade. Men vissa politiker menade att de inte fick reda på hela sanningen om verksamheten. Under intervjuerna med politikerna uppgav några av dem att de uppfattade att enhetschefer varit tvungna att först få sin återrapportering godkänd av sina chefer.
– Politikerna uppfattade att cheferna var lojala och ville visa att de gjorde ett bra jobb. De ansåg också att första linjens chefer hade en tuff position och behövde mer kunskap och resurser, säger Susann Porter.

Politikerna uppgav också att de besökte verksamheterna och talade med vänner och bekanta som arbetade inom äldreomsorgen. I mindre kommuner var det vanligt att politikerna pratade med personal från äldreomsorgen när de stötte ihop på gatan.

Hur politikerna såg på sitt eget ansvar för de anställdas arbetsmiljö varierade. En del ansåg att de hade ett arbetsgivaransvar, en del ansåg att det var delegerat till tjänstemännen och en del konstaterade att uppgiften var delegerad till tjänstemännen men att de som politiker ändå var ansvariga.
– Det här var lite känsligt att fråga om eftersom inte alla visste vad som gäller. Jag ville inte heller pressa dem eftersom jag ville veta hur de såg på sitt uppdrag – inte veta vad de trodde var rätt.

På frågan om hur de såg på sitt uppdrag som ansvarig politiker inom äldreomsorgen var det relativt få som svarade att de, förutom att ge god vård och omsorg, också hade ansvar för personalen.
– På en direkt fråga visste de flesta det, men det var intressant att det inte kom upp direkt för alla, säger Susann Porter.

Politikerna nämnde också sällan att det skulle kunna finnas ett samband mellan bristande arbetsmiljö, sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och brister i omsorgens kvalitet.

Mest förvånad blev Susann Porter över att politikerna kände till problem och brister i arbetsmiljön utan att göra mer åt det.
– De refererar till sig själva som arbetsgivare men det låter problemen fortgå. Det här är en paradox. De vet att det saknas förutsättningar att arbeta på ett bra sätt, men pratar ändå om att ge god kvalitet och god vård till de äldre.

Få sa att de hade möjlighet och förutsättningar att påverka arbetsmiljön. Vad tänker du kring det?
– De uttryckte sig så, att de kände att de inte kunde påverka så mycket. Äldreomsorgen är en komplex och dyr verksamhet och de har förstås också en begränsad budget. Men det är en paradox.

Susann Porter undrar också över hur lagar, regler och tillsynen av arbetsmiljön i de politikerstyrda organisationerna ser ut.
– Jag kan inte detaljerna kring hur det ska fungera men det är uppenbart att det inte fungerar. Om arbetsmiljön är dålig år efter år och det aldrig blir några konsekvenser för politikerna som bestämmer då måste man fundera på hur systemet fungerar.