Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Tema

Forskaren: Ställ krav på testernas kvalitet

FÖREBYGGANDE Ökad säkerhet. En möjlighet till tidig insats. Goodwill inför kunderna – det är några av argumenten för slumpvisa drogtester. Men det gäller att testa på rätt sätt.

Text : Marika Sivertsson

Publicerad: 2023-11-23

Urin är i dag den vanligaste provtypen. Men prov kan också tas på saliv, blod, hår samt utandning. På senare år har även salivtestning utvecklats. Foto: Adobe Stock

Varför ska en arbetsgivare bry sig om drogproblemet, kan folk inte få supa och knarka bäst de vill? Det är en viktig fråga, anser Ulric Hermansson, forskare på Karolinska Institutet.

– Vill man börja med slumpvisa drogtester så ska man se till att motivera det ordentligt. Det kan vara säkerhetstänk, produktionsbortfall eller omsorg om medarbetarna. Huvudsaken är att medarbetarna får möjlighet att reflektera och förstå förutsättningarna.

Ulric Hermansson.

Han hör till dem som är positiv till drogtestning som en del i ett förebyggande arbete mot droger. Tidigare har han arbetat med att skapa modeller för tidiga insatser mot alkoholberoende. Skillnaden är stor. Att i ett hälsosamtal koppla alkoholfrågan till andra levnadsvanor som kost, motion och tobak fungerar bra, och är ett sätt att minska stigmatiseringen.

Men att i samma situation fråga efter narkotikaanvändning lär fungera sämre. Risken för underrapportering är stor, som Ulric Hermansson uttrycker det.

– Det är bara med kontrollmetoder som man tidigt kan identifiera narkotikaanvändning. Metoderna är mindre kul. Men jag kan inte se något annat sätt att identifiera tidigt.

Medan debatten om testningar i arbetslivet främst står omkring integritet, ser han kvalitet som en något bortglömd aspekt:

– Jag är förvånad att de fackliga organisationerna och även huvudskyddsombud inte har drivit frågan om kvalitetssäkring hårdare. Ett ja till att vissa kontroller får genomföras ges ofta utan krav på kvalitet. Då kan man fråga sig vad vi ska ha kontrollerna till, om de ger missvisande resultat.

Jag är förvånad att de fackliga organisationerna och även huvudskyddsombud inte har drivit frågan om kvalitetssäkring hårdare.

- Ulric Hermansson

Kontroller vid tillbud görs ofta rutinmässigt, och inte minst viktigt är att kunna fria från misstanke om alkohol- eller droganvändning. Vid misstanke om droganvändning behöver arbetsgivaren inte fundera över saken, då finns en skyldighet att kontrollera. Arbetsgivaren är ansvarig om en incident eller olycka skulle inträffa.

I förebyggande syfte kan man ha slumpvisa testningar av personalen, alternativt testa vid nyanställning.

– Vid nyanställning finns inget avtal, då kan man också undra vad testerna är till för. Det finns de som menar att det har ett signalvärde. Om det är effektivt är svårt att avgöra, eftersom man som regel har infört flera saker samtidigt, som exempelvis en drogpolicy och utbildning. Vid en utvärdering vet man då inte vad exakt som haft effekt.

Ifråga om de slumpvisa testningarna konstaterar Ulric Hermansson att det främst är här möjligheten till upptäckt och tidig insats finns. Han har bidragit till en guide: ”Företagshälsans guide för kvalitetssäkrad alkohol- och drogkontroll i arbetslivet”. Den inleds med de förutsättningar som behöver vara på plats för att drogtestning ska vara rimlig för medarbetarna:

• En skriftlig alkohol- och drogpolicy

• Information och utbildning till all personal • Särskild utbildning och träning av chefer

• Rutiner för att erbjuda stöd- och rehabiliteringsinsatser När testningen väl ska göras, är själva provtagningen kritisk. Risk för manipulation av prov samt falska provsvar behöver minimeras, och provsvaret ska hålla i juridiska sammanhang. Ett grundläggande krav är att ett ackrediterat laboratorium anlitas för analyser. Snabbtestning är ett absolut no-no.

– Man ska naturligtvis inte utsätta människor för kontroller om det inte är bra kvalitet. Provtagningen ska göras så att individen inte kan fuska, och så att individen känner förtroende för processen.

I guiden är en förutsättning för säkerhet att utbildad personal sköter provtagningarna, att en MRO-läkare (medical review officer) bedömer analysen, och att varje steg i hela kedjan från provtagning till bedömning dokumenteras. Den enskilde som får ett positivt provsvar ska alltid kunna ifrågasätta det och få det omanalyserat.

MRO-läkarens roll är att vara en länk mellan laboratoriet, den enskilde medarbetaren och arbetsplatsen. Syftet är att undvika felaktig tolkning av positiva provsvar. Exempelvis är det vanligt att analysen ger utslag för substanser som är lagliga med recept, men olagliga utan.

Och, inte minst: Vad händer efter kontrollen?

– Det här är väldigt viktigt. Att arbetsgivaren tar konsekvenserna av en kontroll genom att erbjuda rehabilitering är en klok överenskommelse. Som regel erbjuder de flesta arbetsgivare stöd och rehabilitering vid alkoholproblem. Jag tycker att samma självklara erbjudande borde ges vid narkotikaproblem.

TEMA: DROGER PÅ JOBBET

Det här är fjärde delen, läs även övriga artiklar:

Del 1: Allt vanligare att drogtesta

Del 2: Avanza hjälp dem som testar positivt

Del 3: Ha en förankrad policy

Del 4: Forskaren: Ställ krav på testernas kvalitet

Text : marika sivertsson

Foto: Adobe Stock

Publicerad: 2023-11-23

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!