H&M kräver närvaro på kontoret

Under coronapandemin förflyttades en stor del av kontorsarbetet till arbetstagarnas bostäder. Inte minst på klädkedjan H&M såg många anställda alla fördelar med ett mer flexibelt arbetsliv som underlättade livspusslet. Men i slutet av augusti fick de en kalldusch när företagets vd i ett mejl stoppade den nyvunna friheten. De anställda skulle jobba på kontoret minst fyra dagar i veckan.

För första gången i företagets historia startades en namninsamling bland personalen. På några dagar skrev över 1 100 anställda på och krävde en fortsättning på det flexibla arbetet.
– Jag har aldrig hört talas om att något liknande skett tidigare, säger Keith Barker, huvudarbetsmiljöombud på H&M och förtroendevald i H&M Unionen-klubben

Fram till i december fick arbetstagarna jobba två dagar hemma per vecka. Därefter gäller regeln om en dag. Ledningen har nu bestämt sig. Men från Unionens sida ger man sig inte än.
– Vi försöker visa för ledningen att det finns fördelar för företaget och inte bara för de anställda. Kanske får H&M lättare vid rekrytering av de talanger som vi behöver. Vi tror att många talanger vill ha ett flexibelt arbetsliv och kunna jobba hemma.

Å andra sidan har Keith Barker också förståelse för arbetsgivarens krav på kontorsnärvaro.
– Efter coronan tror jag inte någon vill jobba hemma till hundra procent. Det var inte roligt. Man saknade sina kollegor.

– Ledningen anser att samarbete och kultur fungerar bättre när man träffas personligen. Jag köper det argumentet, men det behöver inte vara just fyra dagar per vecka.

Från den fackliga sidan vill man se mer flexibilitet och låta olika arbetsgrupper själva avgöra hur pass flexibla de kan vara.

Allt om Arbetsmiljö har sökt ansvariga på H&M för en intervju, men via bolagets presstjänst avböjer de.

Inte bara på H&M har anställda sett fördelar med så kallat hybridarbete. Från många arbetsplatser har rapporter om ett mer flexibelt arbetssätt kommit efter coronapandemin.Ibland har det gått så långt att medarbetarna inte respekterar krav på kontorsnärvaro. Det upptäckte professor Kristina Palm vid Karlstad universitet när hon forskade om hur återkomsten till arbetslokalerna fungerade efter coronan.

Hon studerade två kommuner, som oberoende av varandra, hade beslutat om en gradvis ökad närvaro på arbetsplatsen. I januari i år skulle personalen i normalfallet jobba varje dag i kommunhusen.
– Nästan ingen brydde sig om detta, varken chefer eller medarbetare. Det var som om detta gällde någon annan, sa hon på ett seminarium hos försäkringsbolaget Afa.

Om de anställda som lärt sig jobba på distans ska vara på kontoret måste närvaron ge något extra är Kristina Palms slutsats.
– Något måste göra det värt att resa in till jobbet. Det kan vara arbetskamrater som är där, möten som är bestämda eller något annat. Vid fritt val är risken att många stannar hemma, även om den enskilde vill vara på jobbet och träffa kollegor. Ingen annan är ju där.

När cheferna var tydliga med krav på närvaro vissa dagar kom folk dit i större utsträckning.
– Det behövs en styrning och tydlighet, säger professor Kristina Palm.