Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Tema

Kommunal verksamhet på vakt

HOTADE Skjutningar nära fritidsgården och hemtjänstpersonal på jobb i otrygga områden. Men också hot, försök att få föreningsbidrag på felaktiga grunder och rättsliga turer om mutor för användning av kommunens mark. Södertälje är en av de kommuner som har blivit tvungen att addera nya risker i arbetsmiljön för sina anställda.

Text : Karin Nilsson

Publicerad: 2023-06-07

Petra Klingbom, hr-chef, Ulrika Semelius Kihlgren, förhandlingschef och Johan lefverström, hr-direktör. Foto: Susanne Kronholm

De svarar lite olika snabbt på frågan om kriminaliteten tränger sig in i kommunens verksamhet. Södertälje kommuns hr-direktör, Johan Lefverström, svarar ja direkt. Hr-chefen Petra Klingblom likaså. Förhandlingschef Ulrika Semelius Kihlgren funderar lite, sedan konstaterar hon:

Ulrika Semelius Kihlgren Foto: Susanne Kronholm


– Ja, otillbörlig påverkan börjar äta sig in på olika nivåer, både mot förtroendevalda och enskilda tjänstemän.

Vi träffas i Södertälje stadshus som ligger två minuters gångväg från pendeltågsstationen mitt i centrala Södertälje. Hr-direktör Johan Lefverström möter upp vid entrén. Här släpps ingen in utan ledsagning. Vid hissarna upp till vårt mötesrum på plan åtta är det fullt med stora pappkartonger och hissen som kommer först är redan full.
– Det är flytten av möbler som startat. Vi ska börja med aktivitetsbaserat kontor, förklarar Johan Lefverström och tillägger att det först blir ett test på ett av våningsplanen.

Södertälje är en kommun söder om Stockholm med drygt 100 000 invånare. Centrum ligger där Södertälje kanal förbinder Mälaren med Östersjön. Kommunen är en av de stora arbetsgivarna med ungefär 7 000 anställda.

Kring millennieskiftet uppmärksammade Polisen vad Brottsförebyggande rådet, Brå, i en rapport från april 2022 kallar för en problematisk och annorlunda utveckling. Det förekom uppgifter om att näringsidkare utpressades av en krets personer med syriansk/assyrisk bakgrund. Många vågade inte polisanmäla utpressningarna. Samtidigt skedde en rad grova våldsbrott. Klimatet hårdnade och trakasserier, hot och våld mot myndighetspersoner med syftet att påverka beslut ökade. Brå beskriver hur anställda berättade att hoten blev mer närgångna jämfört med tidigare och rörde personens privatliv.

En myndighetsgemensam satsning, kallad Tore, drog i gång i början av 2011. Målet var att bekämpa den vitt förgrenade brottsligheten som även nästlat sig in på vanliga arbetsplatser. Det fanns personer, på myndigheter och företag, som verkade som insider och möjliggörare.

Tore ledde bland annat fram till fällande domar i de så kallade Assistansmålet och Hemtjänstmålet. Gemensamt för målen var, enligt åklagaren, att de åtalade hade lagt beslag på pengar som skulle ha gått till vård av företagets brukare och löner till anställda.

Johan Lefverström Foto: Susanne Kronholm


– En av de som hamnade i fängelse i Hemtjänstmålet hade varit politiker här i Södertälje och vice ordförande i fullmäktige. Och en hade varit anställd som kommunikatör här på kommunkontoret. Vi har förstått efteråt att det alltså varit fullt möjligt för personer här i vår organisation att sitta nere i lunchmatsalen på våning ett och göra upp brottsliga affärsplaner med sina partners, säger Johan Lefverström.

Våld, hot och skjutningar hade funnits tidigare. Men genom Assistans- och Hemtjänstmålen syntes något nytt. Det håller de alla tre med om.

– Vi var nog lite naiva från början och inte beredda. De här målen var ögonöppnare. Det har skett successivt och vi ser mer av det som vi kallar för välfärdsbrott nu, säger hr-chef Petra Klingbom.

Det kan vara allt från hot eller mutor för att få tillstånd att exploatera mark till att ange fel antal medlemmar i en förening, eller för många arbetstimmar för att få mer bidrag eller mer ersättning. Det handlar om när företag eller privatpersoner på fel grunder utnyttjar kommunala eller regionala medel för egen vinning.

Alla medarbetare har ett ansvar för att identifiera avvikelser, agera och samverka, står det i Södertälje kommuns information om Pax, den myndighetsgemensamma satsningen som tog vid efter Tore.
– Det här påverkar alla, fast på olika sätt, konstaterar Johan Lefverström.

Hoten skapar oro och rädsla hos många, och för att den som utsatts ska våga rapportera krävs att någon lyssnar. Hot behöver inte vara tydliga eller uttalade utan kan uppstå indirekt genom att en handläggare känner till att en person har ett stort våldskapital eller rör sig i vissa kretsar.
– Inom socialtjänsten är de vana vid subtila hot och påtryckningar. De jobbar mycket med att känna igen signaler och se mönster, säger förhandlingschef Ulrika Semelius Kihlgren.

Ledarskapet har stor betydelse, menar både hr-direktören, hr-chefen och förhandlingschefen. De fyller i varandras tal och pratar om nyfiket ledarskap, om chefer som frågar efter och uppmuntrar medarbetarna att rapportera och berätta, och om chefer som vågar stå upp för sina anställda. De menar alla tre att stöd från den högsta politiska ledningen är avgörande.
– Det tycker jag att vi har gjort bra här i Södertälje. De förtroendevalda har haft ett stort fokus på de här frågorna. Ska man med kraft motverka påverkan är det absolut nödvändigt med stöd ända uppifrån, säger Ulrika Semelius Kihlgren.

Petra Klingbom Foto Susanne Kronholm

Petra Klingblom håller med.
– Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande, räds inte de här frågorna och pratar ofta om vad som händer. Det gör att anställda vågar se.

– Vi måste ha en kultur som gör att alla vågar och vill anmäla, inflikar Johan Lefverström.

Har ni det?
– Både och, skulle jag vilja säga. De andra nickar instämmande. Johan Lefverström fortsätter:

– Vi pratar om problemen på ledningsnivå och på stora chefsmöten. Vi tar fram material till chefer för att de ska kunna prata med sina medarbetare på arbetsplatsträffar och vi har mycket information på våra intranät. På sina ställen tror jag att det funkar bra, men det finns förstås alltid mer att göra. Men det här är svårt.

Sedan ett år tillbaka har kommunen riktlinjer mot korruption. De är beslutade av den politiska ledningen, och både politiker och tjänstemän får utbildning om mutor och jäv. En visselblåsarfunktion finns och gott om utbildningsmaterial med exempelvis dilemmaövningar för att lättare kunna diskutera jävsfrågor på arbetsplatsträffarna.

Förhandlingschef Ulrika Semelius Kihlgren berättar att samverkansavtalet med arbetstagarföreträdarna har gjorts om. Hon hoppas att arbetsmiljöperspektivet inte bara ska bli en isolerad punkt på dagordningen framöver utan vävas in i alla verksamhetsfrågor. Arbetsmiljörisker som kan uppstå i kriminalitetens spår har inte alltid haft, men behöver få en plats i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– Nu senast när det var skjutningar blev hemtjänstpersonal med brukare i drabbade områden oroliga för sin säkerhet. De fick signalvästar för att det tydligt skulle synas att de kom från kommunen och minska risken för att de skulle riskera att råka illa ut.

Stöd från högsta politiska ledningen är avgörande menar Petra Klingbom, Johan Lefverström och Ulrika Semelius Kihlgren.

Foto: Susanne Kronholm

1/3

Numer gör kommunen bakgrundskontroller vid rekryteringar men även av redan anställda.

Foto: Susanne Kronholm

2/3

Johan Lefverström, Ulrika Semelius Kihlgren och Petra Klingbom.

Foto: Susanne Kronholm

3/3

Hr-direktör Johan Lefverström kopplar upp sin dator. Han vill kontrollera om kollegorna håller med honom. Han visar en ny powerpoint-presentation på en stor skärm i mötesrummet. Här har han punktat upp vad kommunen gör och vad som är på gång för att mota kriminaliteten och hantera arbetsmiljön. De två sista punkterna handlar om nyfiket ledarskap och yrkesstoltheten i rollen som oförvitlig ämbetsman. Johan Lefverström får medhåll. Det två sista punkterna är avgörande för att Södertälje ska klara av att hålla kriminaliteten så långt ifrån sig som möjligt.

Vad kommunen gör och inte gör för arbetsmiljön är en balansgång. Johan Lefverström är tydlig med att kommunmedborgarna kommer först och medarbetarna sen.
– Vi brukar säga att det är ingen mänsklig rättighet att jobba i Södertälje kommun, men däremot är det en mänsklig rättighet att få känna sig säker på att den verksamhet som kommunen ger är trygg och säker och fri från kopplingar till brottslighet.

Nyast i kommunens verktygslåda är bakgrundskontroller. En osäkerhet och rädsla har smugit sig in när kommunen rekryterar. Hr-chef Petra Klingblom berättar att de upptäcker att personer med kopplingar till kriminella nätverk byter namn för att försöka få ett arbete med insyn i exempelvis kommunens inköp. För några år sedan var det nära.
– Det upptäcktes av en slump och berodde på att Södertälje är ganska litet och många har koll på varandra. Det hade ju förstås varit mumma att få insyn i stora upphandlingar och planerade inköp, säger Johan Lefverström och tillägger:
– Det här är obehagligt. Vi känner att nätverken försöker placera infiltratörer på insidan.

Sedan juni 2022 görs kontroller vid rekryteringar, och även av redan anställda, av eventuella kopplingar till vålds- och narkotikabrott, ekonomisk brottslighet och sexualbrott. Kontrollerna görs av ett externt företag genom körningar i en rättsdatabas. Inte bara fällande domar är av intresse. På redan anställda sker kontrollerna kvartalsvis. Utses exempelvis en offentlig försvarare varnar systemet.
– För oss handlar det om huruvida den här informationen är relevant för vårt förtroende för den här personen eller inte i just det jobbet. Påverkar det förtroendet så måste vi hantera det. Påverkar det inte är det en icke-fråga, förklarar Johan Lefverström.

Har det dykt upp något som har bekymrat er?
– Ja det har det, säger Ulrika Semelius Kihlgren.

Hon påpekar att det görs en individuell bedömning i varje enskilt fall. Det som hittats kan ha hänt för länge sedan och vara ett avslutat kapitel. Det kan också vara något som inte spelar någon roll för den verksamhet som personen arbetar med eller ska arbeta med. Personens chef kan också redan vara informerad och ha ett stort förtroende för medarbetaren.
– Det här handlar om fingertoppskänsla och bygger på att vi har en snygg hantering som även värnar om integriteten för individen.

Hr-chef Petra Klingblom påminner om att nästan alla medarbetare saknar ont uppsåt.

Har någon behövt sluta?
– Ja. Det har också lett till att slutkandidaten i några fall i en rekrytering inte fått jobbet, säger Johan Lefverström.

Känns systemet okej?
– Ja, absolut, men det är otrampad mark. Vi har bestämt att vi ska göra det här öppet och synligt. Vi hoppas att det ska stärka vårt arbetsgivarvarumärke, säger Johan Lefverström.

Hur tänker ni kring kontrollerna och medarbetarnas arbetsmiljö?
– Vi har inte gjort någon undersökning av det. Men jag brukar ta ett exempel som handlar om sexualbrott. Om det står om pedofilhärvor i media blir män som arbetar med barn direkt misstänkliggjorda. Men den dagen alla vet att de som jobbar hos oss är grundligt kontrollerade behöver ingen bli eller känna sig misstänkliggjord. Vi skriver på vårt intranät att målet är en trygg och säker verksamhet men också en trygg och säker arbetsmiljö. Det här hänger ihop.

Bakgrundskontrollerna har mbl-förhandlats och alla förhandlingar slutade i oenighet, både på lokal och central nivå, enligt Johan Lefverström. Han har ändå uppfattat att det funnits en viss förståelse från fackligt håll.

Nu granskas kontrollerna av Justitieombudsmannen, JO, som liksom bland annat fackförbundet Kommunal har ställt sig frågan om kontrollerna är ett intrång i den personliga integriteten. Johan Lefverström vill inte sia om utgången.
– Det är bara framtiden som kan utvisa om vi får rätt och om medarbetarna anser att det här skapar en trygg och säker verksamhet och arbetsmiljö, säger Johan Lefverström, samtidigt som han reser sig upp för att ansluta till ett ledningsgruppsmöte i rummet intill.

Från våning åtta i mötesrummet i stadshuset konstaterar hr-chefen och förhandlingschefen att Södertälje är en av de kommuner som har blivit tvungen att hantera vad de kallar för systemhotande problem. De tycker att de pratar mycket om kriminalitetens effekter och att det är bra. Ulrika Semelius Kihlgren märker, när hon träffar kollegor från andra kommuner, att det i Södertälje finns en större medvetenhet. Men nya problem uppstår ständigt, som oro för den stora mängd information om personalen som begärs ut och att det börjar dyka upp oro för att kollegor med anhöriga som är aktiva i kriminella gäng ska hotas på arbetsplatsen.
– Vi måste hjälpas åt på alla kanter. Det här handlar också om att våra skolor är en rekryteringsbas in i kriminalitet och att skolan och polisen jobbar ihop, säger Petra Klingblom.

TEMA kommunal verksamhet på vakt

Södertälje är en av de kommuner som har blivit tvungen att addera nya risker i arbetsmiljön för sina anställda. Företrädare för kommunen menar att kriminaliteten försöker tränga sig in.

Del 1: Kommunal verksamhet på vakt
Del 2: "Vi vill inte ha ett angiverisamhälle"
Del 3: Så motar Södertälje fusk och kriminalitet
Del 4: SKR: Låt arbetsgivaren polisanmäla hoten

Foto: Susanne Kronholm

Publicerad: 2023-06-07

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!