SKR: Låt arbetsgivaren polisanmäla hoten

När Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i slutet av 2021 publicerade en rapport om kommunernas kännedom om och arbete mot välfärdsbrott och otillåten påverkan var läget värre än väntat.

I alla intervjuer, som omfattade 85 personer från 30 olika kommuner, kom otillåten påverkan upp. SKR inrättade därför en ny tjänst med uppgiften att hålla koll på utvecklingen och stödja kommuner och regioner, berättar Christina Kiernan, som nu haft rollen som samordnare för frågorna i ett år.
– Bilden har förändrats mycket sedan rapporten, både till det bättre och sämre, säger hon och tillägger att fler kommuner har tagit tag i frågorna.

Även om statistik över anmälningar om otillbörlig påverkan saknas och mörkertalet sannolikt är stort bedömer SKR att problemen ökar.
– Vi tycker oss se att det har gått från att handla om enskilda individers slarv och vilja att tillskansa sig medel till att i dag handla om organiserad brottslighet där man till exempel bygger koncerner av oseriösa företag för att kunna upphandla bättre och finnas i flera verksamhetsområden.

Christina Kiernan tilllägger:
– Det är viktigt att påpeka att det här är en arbetsmiljöfråga och att det finns ett arbetsmiljöansvar. Det finns en utvecklingspotential här kopplat till personalavdelningarna. Men det som händer kan också vara en fråga för säkerhetsavdelningen och såklart polisen.

Flera statliga förslag är på gång för att bekämpa det som regeringen menar är hot mot demokratin. Enligt SKR behövs det mer. Organisationen lämnade därför i slutet av fjolåret in en så kallad hemställan till regeringen med krav och förslag. I mitten av maj lämnade de in en till.

I stället för att en enskild tjänsteman ska behöva vara målsägande vill SKR att arbetsgivaren ska kunna stå bakom en polisanmälan om exempelvis hot. Det är viktigt, för annars röjs den enskilde personens uppgifter till den misstänkte, påpekar Christina Kiernan.
– I dag måste man anmäla som privatperson och riskera att sitta mittemot den som har hotat om det blir rättegång. Man ska inte själv behöva bära det här. Det här gör förstås att färre vågar polisanmäla.

Utifrån samma resonemang, anser SKR, att kommuner och regioner och inte enskilda chefer borde göra tillbudsanmälningar till Arbetsmiljöverket. Otillbörlig påverkan borde också vara ett eget brott som består av flera olika brottstyper som olaga hot, ärekränkning och skadegörelse.
– Vi ser ett behov av det, bland annat för att kunna följa utvecklingen. I dag måste man gå in och läsa i den enskilda anmälan för att förstå vad det är som hänt.

Förslagen handlar också om förbud mot att filma i socialtjänstens lokaler, en skärpning av de sociala medieföretagens ansvar och möjligheten att sekretessbelägga delar av en beslutsprocess.

Om det är en bra idé att göra bakgrundskontroller på all personal, både de som redan är anställda och de som är på väg att anställas, som man gör i Södertälje har SKR i dagsläget inte tagit ställning till. Christina Kiernan anser dock att frågor om vem som anställs i offentlig verksamhet behöver diskuteras.
– Det är viktigt att tänka på vad man ska göra om en person som arbetar inom socialtjänsten har kopplingar till en kriminell familj, exempelvis, när det försvinner orosanmälningar som det har gjort nu i Göteborg. Hur ska man göra då? Ska personen jobba där då?

Men bara för att en person har ett syskon som är kriminellt betyder det ju inte att den gör något fel?
– Nej, just det. Men vissa uppgifter kanske man inte ska utföra då. Jag vet inte vad svaret är. Men vi behöver öppet diskutera hur vi bästa hanterar sådana här situationer.