Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
TEMA

Så kan jobbet hjälpa efter utmattning

STÖD Jobbet som stjälpte måste också hjälpa – det här kan arbetsgivaren göra för att skapa en hållbar återgång efter utmattning. Agneta Lindegård Andersson, docent i folkhälsovetenskap och utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin, ger svar.

Text : Ann Patmalnieks

Publicerad: 2024-02-06

Arbetsgivaren behöver anpassa arbetet när en medarbetare ska ta sig tillbaka efter utmattning Foto: Adobe Stock

Vilket mål ska man ha vid återgång i arbete?
– Syftet måste vara att få personen åter i arbete, inte bara för de närmaste tre månaderna, utan för att kunna arbeta fram till pensionen. En hållbar övergång måste vara måttet.

Hur lång behöver sjukskrivningen vara?
– Många har tvingats ut i arbete för tidigt, av regelsystemen eller av en nervös tolkning av regler. Det är en grov missuppfattning att snabbt är bäst. Går man för snabbt fram kan det leda till bakslag, så att personen blir sjukskriven igen. Man riskerar att förlänga förloppet.

– Det sker ibland en sammanblandning med anpassningsstörning, som är en mer tidsbegränsad stressreaktion än utmattningssyndrom. Vid diagnosen UMS är det inte snabb återgång som gäller. Men förloppet är individuellt, det är svårt att veta hur lång tid var och en behöver. Det är en balansgång. Därför är det besvärligt med system som inte är flexibla.

Agneta Lindergård Andersson. Foto: Turid Oom

Om man är sjukskriven på halvtid, betyder det att man kan jobba som vanligt på den andra halvan?
– Det är en uppfattning som vi ibland stöter på hos chefer. De kan tro att vilan under den sjukskrivna tiden gör att man orkar lika mycket när man är på plats. Men det stämmer inte, arbetet behöver anpassas.

Varför behöver arbetsuppgifterna förändras?
– I symtombilden finns en uttalad kognitionssvikt, det blir svårare att ha lika många bollar i luften. Men man behöver ändå känna att man gör ett bra jobb. Det gör man inte om man får samma uppgifter som när man var frisk, men misslyckas.

Hur behöver arbetet förändras?
– Ha en dialog med personen och leta efter individuella lösningar. Fråga: ”Vad behöver du?” Det behövs struktur och ofta hjälp att prioritera, eftersom man kan ha svårt att få saker ur händerna – det är en effekt av sjukdomen som kan sitta i länge. Samtidigt kan det behövas friare arbetsformer, en viss autonomi där personen kan avgöra var och hur uppgifterna ska göras.

Hur ska arbetsgivaren förhålla sig till att privata svårigheter kan ha bidragit till utmattningen?
– När vi gjorde en undersökning såg vi att de flesta hade problem både på jobbet och i privatlivet. Men 70 procent ansåg att arbetssituationen påverkade mest. Och oavsett vad som ligger bakom är det arbetsgivarens uppgift att göra något åt arbetet. Sedan går det även att underlätta vid privata svårigheter. Säg att arbetsplatsen har bestämt att man får arbeta högst två dagar hemifrån, då kan den som vårdar en anhörig få möjligheten att jobba mer på distans.

Hur tycker du att arbetsgivare över lag sköter sitt ansvar?
– De flesta är måna om att få tillbaka sina sjukskrivna medarbetare och har en beredskap för att planera återgången på ett strukturerat sätt. I dagsläget tycker jag att många har blivit lite mer lyhörda för att personen kan ha tappat en del förmågor. Men det krävs en viss uthållighet och insikt om att det inte är så lätt. Svårast brukar det vara att gå från 75 till 100 procent.

Det kan vara lite mer flexibelt hur arbetet trappas upp.

- Agneta Lindegård Andersson

Vad kan personen själv bidra med för att det ska fungera på arbetsplatsen?
– Var tydlig med vad du kan och vill. Det finns fördelar med att vara öppen. Om alla är informerade får de ofta en förståelse för den som är sjuk.

Ni rekommenderar lugn miljö vid återgång, gärna tillgång till vilrum. Vad ska arbetsplatser som inte har det göra?
– På ganska många arbetsplatser går det att lösa så att personen får det lite lugnare. Men där det inte går är en lösning att låta återgången bli lite mer långdragen. Det kan vara lite mer flexibelt hur arbetet trappas upp.

Vad behöver kollegorna tänka på när någon kommer tillbaka?
– Känn av hur personen vill ha det. Någon kanske vill få frågor om hur det är varje dag, andra vill det inte. Erbjud hjälp om någon känner sig pressad, om du själv hinner.

Hur kan någons sjukskrivning komma att påverka relationerna?
– Många som varit sjukskrivna känner skuld och skam, särskilt om arbetskamraterna fått ta över mycket av arbetsuppgifterna. Men det är inget som ska lösas inom arbetsgruppen, det är en chefsfråga, en organisatorisk fråga.

Vilka är utsikterna att de med utmattningssyndrom ska komma i arbete igen?
– Efter ungefär tre år är de flesta åter, många efter ett och ett halvt år. Men kanske inte på 100 procent. Om någon fortfarande är helt sjukskriven efter flera år så kanske det inte handlar om utmattning utan om något annat. På vår specialistmottagning har vi sett att en del patienter inte tillfrisknat. I den gruppen fanns till exempel odiagnosticerad bipolär sjukdom typ 2 och neuropsykiatriska tillstånd.

Det här hjälpte vid utmattning

I en studie fick 22 patienter som behandlats på Institutet för stressmedicin för tio år sedan berätta vad som underlättat återgång i arbete. Det här tyckte de själva hade underlättat:

  • Ett närvarande ledarskap där man verkligen känner att chefen är engagerad.
  • Att ha inflytande och kontroll över arbetssituationen.
  • En individuell rehabplan där man kommer tillbaka steg för steg.
  • Holistiskt perspektiv; det räcker inte att bara ändra de individuella arbetsuppgifterna. Finns det något på organisatorisk nivå, resursfördelning eller annat, som kan leda till sjukdom?

Tema utmattning

Det här är den andra artikeln av fyra om återgång efter utmattningssyndrom. I artiklarna går det att läsa mer om vad arbetsplatsen bör göra för att det ska fungera att arbeta igen och om chefens möjligheter och utmaningar.

  1. Hon kom tillbaka efter utmattningen När arbetsuppgifter skalades bort kunde Felicia jobba heltid igen.
  2. Så kan jobbet hjälpa efter utmattning Agneta Lindegård Andersson, utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin, svarar på vanliga frågor.
  3. Chefen kan sätta tonen Ledarnas chefsrådgivare Hanna Wiik har egna erfarenheter av utmattning och ger råd till organisationen.
  4. Stigma kring utmattning påverkar Delresultat från en pågående studie om hur chefer hanterar utmattningssyndrom bland medarbetarna, med Linda Corin, Institutet för stressmedicin.

Foto: Adobe Stock

Publicerad: 2024-02-06

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!