Hon kom igen efter utmattningen
STRESS Kundvärden Felicia kom tillbaka på heltid efter utmattningen. Det hade inte gått utan förändrade arbetsuppgifter. Men sedan hände något som ställde allt på ända igen.
Text : Ann Patmalnieks
Publicerad: 2024-02-05
Resenärer väntar på bussar som ska ta dem vidare, andra har precis kommit och tar rulltrappan ner till pendeltåget. Felicia är enda kundvärden på plats. Den neongula varselvästen och komradion gör att det syns vem man ska fråga.
– Den kan du ta, men det finns en annan som går snabbare, förklarar hon för en man som undrar om han har rätt bussnummer.
Hon tillbringar hela arbetsdagen inne i terminalen eller ute vid någon av gaterna. Det är långt mer begränsade arbetsuppgifter än de hon hade för några år sedan. Men det finns en förklaring till det. För att komma igen efter en långtidssjukskrivning för utmattningssyndrom behövde hon ett mindre splittrat upplägg och det fick hon.
Felicia heter egentligen något annat, men har valt att vara anonym i artikeln.
Under åren 2020–2021 blev hennes arbetsuppgifter allt bredare. Hon var redan teamledare för en kundvärdsgrupp på bussföretaget, nu vikarierade hon även som gruppchef för de timanställda förarna, ansvarade för all utrustning samt hittegodset och var uniformsansvarig.
– Det var mycket med kunderna, förarna och de som jobbade i garaget. Jag skulle både planera och hålla koll på små detaljer. Jag fick tunnelseende till slut och tackade ja till allt utan att reflektera.
Det var där det började gå utför, säger hon.
– Sedan hände det också saker privat, plus att jag har en son med npf-diagnos.
Jag hittade en stor trygghet i att jag inte skulle ha kvar allt.
-
I början av 2022 blev hon sjukskriven på heltid för utmattningssyndrom. Hon skrevs in på Stressmottagningens rehabilitering för utmattade, och fick börja i april.
– Rehaben var A och O. Jag gick både enskilt och i grupp. Det var otroligt hjälpsamt.
– På sikt kom jag tillbaka till mitt liv och arbetsliv. Det handlar mycket om acceptans, det sjönk in mer och mer att jag måste sätta gränser för mig själv och andra. Även de som är viktiga i mitt liv behövde förstå att det handlade om utmattning.
När hon skulle börja arbeta igen visste hon att man skulle plocka bort uppgifter. Vikariatet som gruppchef togs bort och någon annan i gruppen hade blivit teamledare och uniformsansvarig.
– Jag hittade en stor trygghet i att jag inte skulle ha kvar allt.
Men hon har också funnit vägar för att må bättre utanför jobbet.
– Skogen har varit mitt läkerum. Att vara ute i skogen, gå promenader i solen, det har varit otroligt skönt. Jag hade också en superny relation, som fortfarande finns kvar. Bara det att få bli ompysslad och att någon orkade vara med mig!
Att ha sonen varannan vecka kunde vara tufft, men bidrog till rutiner.
Hon gjorde också ett fotoalbum i mobilen med bilder som påminde henne om sådant som hade hjälpt, som hon kunde ta fram och titta på.
– Det var bilder på sådant som när jag satt i skogen, solade, näringsrik mat, stunder på spikmattan, stretching på yogamattan och lugna fina stunder med min son.
Ett av råden från forskning och experter på rehabilitering efter utmattning är att den som varit sjukskriven ska få ta det lugnare och inte behöva vara i de stökigaste miljöerna. Något som inte är så lätt när man arbetar på en knutpunkt för lokaltrafiken.
– Eftersom jag var känslig för ljud och ljus var det här inte den bästa miljön. I början var jag i stället på garaget och fick hålla på med lite småfix.
Hon tillät sig att ta det lugnt. Precis i början kunde det räcka att bara komma in och fika.
– Jag behövde komma in i miljön igen, komma och vara mitt nya jag. En som var lite eftertänksam, som tillät sig att stanna upp, ta pauser och säga nej.
Felicia var öppen gentemot kollegorna.
– Jag kunde säga ”Vet du, jag håller på att öva på att säga nej, bara så du vet”. Jag fick precis den respons jag behövde, ”Ja, självklart”. De förstod.
Ska hon ge råd till andra i samma situation så är det att skala bort det som går och ta lite i taget.
– Man får vara så himla snäll mot sig själv, accepterande. Tänka ”Jag hann inte det, det blev inte så bra, men det är okej”. Det blir som en tröst, man får nästan vara som en förälder till sig själv och ha förståelse om minnet skulle svikta.
Alla har väl någon slags prestige som gnager lite.
-
Men det har baksidor att släppa det man klarat tidigare, säger hon.
– Alla har väl någon slags prestige som gnager lite. Man har föreställningar om vad andra tänker, att jag inte klarade det ena och det andra – men så är det säkert inte.
Själva jobbet kan bli mindre stimulerande när uppgifterna blir färre.
– Man måste ha ett rikt inre liv när tiden går långsamt.
Men som kundvärd gäller det samtidigt att snabbt kunna växla upp.
– Jag har hamnat i situationer där jag behövt larma ambulans. Jag har också blivit utsatt för aggressivitet och hot.
Att arbetet lades upp på ett annat sätt är nyckeln till att Felicia kom åter i arbete på hundra procent. Det kunde varit en nästan lycklig berättelse. Men sedan intervjun gjordes har hon blivit uppsagd från jobbet i samband med en omorganisation.
Det är anledningen till att hon valt att vara anonym i den här artikeln. För hur öppen hon än har varit på sin förra arbetsplats känner hon att det skulle kunna påverka hennes chanser att få nytt jobb om en möjlig arbetsgivare skulle googla hennes namn och se att hon varit utmattad.
– Då slipper jag få hjärnspöken om det skulle vara så att det tar tid för mig att hitta nya jobb, säger hon.
TEMA UTMATTNING
Läs mer om återgång efter utmattningssyndrom:
- Hon kom tillbaka efter utmattningen När arbetsuppgifter skalades bort kunde Felicia jobba heltid igen.
- Så kan jobbet hjälpa efter utmattning. Agneta Lindegård Andersson, utvecklingsledare på Institutet för stressmedicin, svarar på vanliga frågor.
- Chefen kan sätta tonen Ledarnas chefsrådgivare Hanna Wiik har egna erfarenheter av utmattning och ger råd till organisationen.
- Stigma kring utmattning påverkar Delresultat från en pågående studie om hur chefer hanterar utmattningssyndrom bland medarbetarna, med Linda Corin, Institutet för stressmedicin.
Text : ann patmalnieks
ann.patmalnieks@alltomarbetsmiljo.seFoto: Ann Patmalneiks
Publicerad: 2024-02-05
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.