Med på APT – en framgångsfaktor

I dag är de 12 000. Men fackförbundet Sveriges Lärare med knappt 300 000 medlemmar, vill ha fler skyddsombud. Vägen dit går via arbetsplatsbesök, en hög facklig organisationsgrad, vykort med qr-koder, möjligheten att anmäla sitt intresse via webben, utbildning av både nya och befintliga skyddsombud samt samtal med rektorer om att ge skyddsombuden tid för sitt uppdrag. De som funderar på att bli skyddsombud på sin arbetsplats måste också känna att det finns stöd både regionalt och centralt.

Hans Flygare. Foto: Sveriges lärare.

– Vi har varit lyckosamma och jag tror att vi är ett av de bättre förbunden på arbetsmarknaden. Merparten av våra medlemmar representeras av ett skyddsombud på sin arbetsplats, säger Hans Flygare, central ombudsman på Sveriges Lärare med arbetsmiljöfrågorna på sitt bord.

Han påpekar att lärare har en stark yrkesidentitet där medlemskap i facket, som är ett yrkesförbund, är en självklarhet för många.

– Jag tror att en hög organisationsgrad också gör att det är lättare att lyckas få fler skyddsombud, tillägger Hans Flygare.

Sveriges Lärare bildades i januari 2023 när Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund gick ihop. Sedan dess har mycket nytt material tagits fram för att underlätta arbetet i de olika föreningar som förbundet består av. En så kallad samordningsgrupp har bland annat tagit fram arbetsmaterial och stöd till föreningarna för hur de ska hitta arbetsplatser utan skyddsombud eller arbetsplatsombud och hur de ska gå till väga för att där värva nya.

Johanna Strand Foto: Daniel Larsson

– Nu finns det ganska tydligt stöd för hur de kan göra. Det finns exempelvis presentationer om varför det är viktigt med ombud som de kan ha med på arbetsplatsbesök. Jag tänker att vi har tagit det bästa från två olika förbund med förhoppningen att bli ännu bättre, säger Johanna Strand, ombudsman på förbundet och med i samordningsgruppen.

Johanna Strand har främst arbetat med att rekrytera fler skyddsombud och arbetsplatsombud. Sedan augusti förra året finns nya verktyg på plats. På lärarfackets hemsida finns det mer information om uppdragen och ett särskilt formulär för att anmäla sitt intresse. Det går också att anmäla sitt intresse för ett webbinarium om uppdraget för den nyfikne. Tillsammans med en kollega har Johanna Strand också tagit fram ett vykort med en qr-kod med kort information om uppdragen för att fånga nya skyddsombud.

– Vykortet kan de förtroendevalda i föreningarna, men även våra ombudsmän, ha med sig när de gör arbetsplatsbesök eller står på mässor eller liknande, förklarar hon.

Arbetet har gett resultat. Från mitten av augusti 2023, när de nya verktygen fanns på plats, och till mitten av oktober i år har 700 nya ombud anmält sitt intresse. Efter uppringning och möten med information om hur valet av skyddsombud ska gå till är resultatet hittills drygt 200 nya skyddsombud.

– Jag tycker att det är ett väldigt bra resultat. De som har jobbat med det här har blivit förvånade över hur många ombud vi har fått, säger Johanna Strand.

Hon förklarar att siffran över antalet nya ombud totalt är högre och att satsningen gäller både skyddsombud och arbetsplatsombud. I Sveriges Lärare är det vanligt att ett ombud har både rollen som skyddsombud och en annan facklig roll. På förbundets kongress i våras togs också beslut att alla arbetsplatser ska ha ett arbetsplatsombud. Och nu i slutet av oktober bestämde förbundsstyrelsen att det är föreningarna som sätter sitt mål för nästa år.

Johanna Strand påpekar att det är mycket som görs parallellt på olika nivåer i förbundet och att det därför är svårt att veta vad som bidragit mest till ökningen. Men att ringa upp personer som redan anmält sitt intresse är effektivt, menar hon.

Cornelia Karlsson är ombudsman och regionalt huvudskyddsombud i Östergötland och Sörmland med ansvar för de privatdrivna skolorna. Hon är en av dem som är ute på arbetsplatserna, har personliga möten och lägger ut vykorten.

– Det finns en röd tråd i allt det vi gör både i samordningsgruppen, centralt, regionalt och lokalt: skyddsombuden ska bli fler.

Cornelia Karlsson har arbetat med rekrytering av ombud i många år, främst i privatdrivna skolor och i första hand där det inte finns ombud. Arbetet behöver ständigt utvecklas, men Cornelia Karlsson har hittat en bra metod. Hon ber om att, tillsammans med rektorn eller chefen, få vara med i 15 till 20 minuter på ett APT-möte. Där presenteras fackförbundet och uppdragen.

– Vi förklarar att det är på lokal nivå som man vet vad som behöver göras, berättar att lokala ombud inte blir ensamma och att det finns utbildning och stöd att få. När vi pratar med all personal samtidigt fungerar det ofta bättre. Då tas något slags kollektivt ansvar.

Hur då?

– När jag pratar med en eller två personer tycker de att det är jätteviktigt att det ska finnas skyddsombud, men inte just att det ska vara någon av dem. När alla samtidigt hör att det inte finns något ombud på arbetsplatsen blir det annorlunda. Då tar de ansvar. Det här sättet är framgångsrikt.

Får ni alltid komma?

– Vi har aldrig blivit nekade, men ibland har vi fått tjata väldigt mycket.

Cornelia Karlsson tillägger:

– Vi har jobbat hårt för att få skyddsombud på arbetsplatser där det saknats och jag vet att vi har fått fler.

När ett nytt ombud nappar väntar utbildningar. Dels sådana som ges av förbundet och arbetsgivarorganisationen tillsammans, dels sådana som är specifika för skolans värld och anordnas av Sveriges Lärare.

Cornelia Karlsson utbildar nya ombud och ser många brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet på många av de privatdrivna skolorna i hennes region.

– De släcker bränder och jobbar inte så mycket förebyggande. De nya ombuden blir ofta lite chockade efter utbildningen när de förstår hur det är tänkt att det ska fungera. Då brukar jag säga: Börja med att prata med din rektor och så lägger ni upp en plan tillsammans. Ni vill samma sak. Det är bra att komma ihåg, säger hon och tillägger att hon upplever att inställningen till facket på de privatdrivna skolorna har blivit bättre genom åren.

Att stötta nya och befintliga skyddsombud är mycket viktigt för att behålla och få fler, menar Cornelia Karlsson.

Vad ser du som det största hindret för att få fler skyddsombud hos er?

– Arbetsbelastningen. Det är tufft där ute och man har nog med sitt läraruppdrag.

Cornelia Karlsson tilllägger:

– Jag uppfattar också att de som jobbar i privata skolor oftare flyttar på sig. Då blir det oftare nya ombud. Vi utbildar dem, coachar och stöttar och sen byter de till en annan arbetsplats.

Simon Sandström. Foto: Privat.

Simon Sandström, huvudskyddsombud och så kallat förhandlingsombud i Stockholm, arbetar 80 procent fackligt med de kommunalt drivna skolorna i Stockholms kommun. Övriga 20 arbetar han som lärare på Nybohovsskolan. Han håller med. Hög arbetsbelastning är det största hindret för att värva fler skyddsombud, men också för att de som redan är på plats ska mäkta med uppdraget. Simon Sandströms uppgift handlar till stor del om att utbilda och stötta. Han är särskilt noga med att hjälpa till om de lokala skyddsombuden behöver göra 6:6a-anmälningar och lägga skyddsstopp.

– Vi vill att de ska konsultera oss först och det är uppskattat. Det här är svårt och får inte bli fel, säger han.

Hjälpa till med tid för uppdraget är en annan av hans uppgifter.

– Vi trycker hela tiden på för att skyddsombuden ska få tid för sitt uppdrag. Vissa rektorer är jättebra och jobbar aktivt för god samverkan, men vissa har inte samma inställning. Det skiljer sig från skola till skola, säger Simon Sandström och tillägger att han vet flera skyddsombud som har avsagt sig uppdraget på grund av tidsbrist.

– Man måste hinna läsa protokoll och förbereda sig inför möten och få tid att prata och mejla med medlemmar, annars blir det bara en låtsatsroll. Jag tycker att det här med tiden borde vara mer reglerat än det är i dag.

Han jämför med att den tid som skyddsombuden får lägga på utbildningar är tydligt reglerad i samverkansavtal mellan Sveriges Lärare och arbetsgivarparterna.

Enligt Simon Sandström finns det ombud på nästan alla skolor i kommunen. Han lockades själv till rollen efter att han engagerade sig fackligt och lyckades stoppa ett nytt lönesystem som föreslogs av Stockholms stad.

– Centrala huvudskyddsombud sa att det var jättekul och sålde in idén. De berättade om alla utbildningar och stöd som man kunde få. Jag tror att det är en viktig del för att locka fler. Jag hade också sett vad ett starkt förbund kunde lyckas med, säger han och tillägger att ett starkt fackförbund är en förutsättning för att skyddsombuden ska fungera i sin roll.

Nu förfäras han över utvecklingen av hot och våld i skolan och menar att det egentligen är värre än den rapport som nyligen presenterades av Arbetsmiljöverket. Samtidigt visar dålig arbetsmiljö vad skyddsombuden kan göra och varför de behövs.

– Det finns ett väldigt stort engagemang om frågor kring hot och våld, säger Simon Sandström.

Även om ombuden har blivit fler är Hans Flygare, ombudsman på central nivå, inte nöjd. Behovet av en bättre arbetsmiljö i skolans värld är stort och de lokala skyddsombudens roll och arbete på arbetsplatsen avgörande.

– En hög arbetsbelastning och att man ska vara trygg och säker på jobbet, det ligger i topp när vi gör medlemsundersökningar. Här har skyddsombuden en viktig roll.

Han tillägger att det finns ett gott samarbete med arbetsgivarparterna kring utbildningar och att förbundet tillsammans med representanter för arbetsgivarna på den privata skolsidan just nu tar fram ett nytt skolspecifikt utbildningsprogram.

Rapporten, som Arbetsmiljöverket i våras lämnade till regeringen efter en önskan om förslag på åtgärder för att få fler skyddsombud, har han ännu inte sett något resultat av.

– Det kom inte fram något nytt direkt i rapporten. Den var mer en beskrivning av läget och vi jobbar på som vanligt. Det här är inget man kan slå sig till ro med, utan det är något som man ständigt måste jobba med.