Nya rutiner ger bättre stöd till skyddsombud

Transportarbetareförbundets skyddsombud ville ha mer stöd från fackförbundet. Det framkom i förbundets enkäter där skyddsombuden årligen får svara på frågor om sitt uppdrag. Ett projekt startade och de bästa exemplen på stöttning av ombuden från de regionala skyddsombuden och de 25 lokala avdelningarna samlades in.

– Vi tog allt bra som görs lokalt och utgick från enkäterna. Det vi har gjort på central nivå är att vi har börjat skapa gemensamma centrala rutiner, säger Martin Miljeteig, ansvarig för skyddsombudsverksamheten och de regionala skyddsombuden på Transportarbetareförbundet med 55 000 medlemmar inom transport, bevakning och renhållning.

Rutinerna, som ännu är under utveckling, har börjat användas av allt fler lokalavdelningar sedan 2022. Mer stöd till den som är ny i rollen finns med, enligt Martin Miljeteig.

– När vi utser skyddsombud har vi förtydligat att de regionala skyddsombuden fortsätter processen genom att ha ett introduktionsmöte med arbetsgivaren. Där diskuteras sådant som när ombudet ska kunna gå utbildningar, hur ofta man ska ses och hur samverkan mer konkret ska gå till.

Martin Miljeteig sammanfattar:

– Vi försöker få i gång processen och samverkan ihop med arbetsgivaren och det nya skyddsombudet.

Färre regionala skyddsombud inom Transport på grund av ändrad finansiering har också påverkat och gjort att de nya skyddsombuden behöver få kunskap och komma i gång med sitt arbete.

Tanken i de nya rutinerna är också att det regionala skyddsombudet ska fungera som en slags mentor, följa upp att skyddsombuden gått på rätt utbildningar, skapa nätverk och ha möten med olika skyddsombud, förklarar Martin Miljeteig.

– Det kan handla om allt från att lära sig mer om arbetsmiljölagen och de juridiska delarna till hur man praktiskt genomför arbetet. Om det behövs ska skyddsombud kunna få gå bredvid ett regionalt skyddsombud.

Karin Blomberg Foto: Privat

Karin Blomberg är regionalt skyddsombud för Transport i Kalmar och arbetar med de nya rutinerna. Det innebär bland annat att hon informerar skyddsombuden om processen kring valet och vad som händer efter att de utsetts. Hon är också med på introduktionsmötena med arbetsgivaren och det nya skyddsombudet där samverkan styrs upp.

– Hittills har det bara varit positiv respons. Många arbetsgivare vet vad ett skyddsombud gör men inte riktigt hur det fungerar i praktiken. Mötet gör att det blir lättare för både arbetsgivaren och skyddsombudet att höra av sig till mig sedan.

Karin Blomberg tillägger:

– Jag tror att det här är viktigt för nya skyddsombud. Då vet de att de får rätt utbildningar och verktyg och känner att jag som regionalt skyddsombud finns där för dem.

Hon tycker att de nya rutinerna har förbättrat samverkan.

– Tidigare informerade vi arbetsgivaren om att ett nytt skyddsombud utsetts, sen fick de sköta resten själva. Det gjorde att samverkan inte alltid kom i gång och att skyddsombudet inte alltid fick rätt förutsättningar för arbetsmiljöarbetet.

Karin Blomberg har månadsträffar med sina skyddsombud. Sedan i februari i år ger hon dem i hemläxa att begära olika policydokument och rutiner från arbetsgivaren. Det är ett initiativ från central nivå med syftet att löpande ge skyddsombuden mer kunskap.

– Senaste hemläxan var om rehabilitering och arbetsanpassning. Det är ett bra sätt att arbeta praktiskt med frågor som: Finns det en policy för det här? Hur ser den ut? Och hur gick det att få ut den? Jag brukar koppla på med utbildning om ämnet också.

Det låter som att ni regionala skyddsombud har fått mer att göra?

– Ja, men det jämnar ut sig. Vi jobbar mer förebyggande nu i och med att vi har förklarat tydligt hur samverkan ska gå till. Det gör att vi mer sällan hamnar i tråkigheter och förhandlingar.

Martin Miljeteig, centralt på Transport, konstaterar också att skyddsombuden har blivit fler. Under 2023 fram till maj 2024 har 100 nya skyddsombud tillkommit. Det var en förhoppning men inte huvudsyftet med de nya rutinerna.

– Det primära målet var att stötta. Men det är fantastiskt roligt nu att fler vill vara skyddsombud, säger Martin Miljeteig som menar att de nya rutinerna har strukturerat stödet tydligare än tidigare.

Han påpekar att rutinerna är under testning och att de årliga skyddsombudsenkäterna ger löpande information om vad som efterfrågas. Nu förbättras även det digitala stödet.

Fler skyddsombud inom Transport innebär att ni går mot strömmen jämfört med hela LO. Hur tänker du kring det?

– Det har jag inte tänkt på alls faktiskt. Men vi har arbetsplatser där ingen vill vara skyddsombud, bland annat för att man tror att konsekvenserna blir för stora för den enskilt anställde. Så vi har fortfarande massor med utmaningar som vi behöver hantera framöver.

Under förra året genomförde Transport 37 centrala förhandlingar ledda av de centrala arbetsmiljöombudsmännen, enligt förbundets verksamhetsberättelse. Även lokala förhandlingar förekom. Flertalet handlade om hindrande av skyddsombud.

– Att ta förhandlingar när skyddsombuden hamnar i en svår situation har också varit en del av det här projektet, säger Martin Miljeteig.

Ett upparbetat samarbete med arbetsgivarorganisationer finns sedan tidigare kring branschspecifika utbildningar men rutinerna utvecklas utan samarbete. Men arbetsgivaren spelar en stor roll för att få fler skyddsombud, påpekar Martin Miljeteig.

– Det är jätteviktigt att arbetsgivaren har en bra inställning till skyddsombud och att vi är överens om hur samverkan ska ske. Där arbetsgivare satsar på arbetsmiljöfrågorna och ger skyddsombuden tid blir samverkan och tonläget bättre.

Det kom inga direkta förslag om hur skyddsombuden skulle bli fler i den rapport som Arbetsmiljöverket presenterade i våras efter att regeringen frågat om åtgärder. Vad tänkte du om det?

– Den rapporten har inte haft något större genomslag vad jag känner till, vare sig hos oss eller vår motpart. Men det är ändå arbetsmarknadens parter som har bäst förutsättningar att lösa det här.